De som drabbas hårdast av klimatförändringarna är de vars liv och konsumtion påverkar klimatet minst. Under lång tid har människor och natur exploaterats för att gynna en liten del av jordens befolkning. Men många gör motstånd och protesterar. Motstånd görs på gator, i parlament, i domstolar och i vardagen. Precis som miljöproblemen är globala är också motståndet gränsöverskridande. Alla initiativ, små som stora, kan påverka det stora systemet.
Tema
MOTSTÅND
Tema MOTSTÅND
Konflikter
En stor del av alla saker vi konsumerar i Sverige är tillverkade av råvaror som kommer ifrån olika delar av världen. Det är vanligt att de samlas in på sätt som skadar både miljön och människor. Ofta leder det här till konflikter mellan företag och lokalbefolkningen.
I Demokratiska republiken Kongo grävs många mineraler upp som används för att tillverka batterier till bland annat telefoner och elbilar. Din telefon har med stor sannolikhet mineraler i sig som kommer från gruvor i Kongo. Gruvdriften leder till att stora marker blir förorenade och förgiftade. Företagen som äger eller använder gruvorna städar sällan upp efter sig eftersom det är dyrt och lagarna låter dem komma undan. Men även i länder där företag tar sitt ansvar kan gruvdrift ändå orsaka konsekvenser i närmiljön. Ett välkänt exempel i Sápmi är Kiruna som kommer behöva flytta på grund av att gruvan tar allt mer plats. I den bryts järnmalm som används till att tillverka stål. I norr pågår det flera konflikter mellan lokalbefolkningen och gruvbolagen, där många samer menar att de trängs undan från sina marker för att ge plats åt gruvprojekt.
Världens regnskogar skövlas i allt snabbare takt. Regnskogen i Amazonas kallas för världens lunga och producerar ca 20% av jordens syre. Där finns många unika ekosystem och ursprungsfolk som levt där under lång tid. Många lever i mindre grupper, ofta med färre än hundra individer. När naturen förstörs eller förändras drastiskt blir det svårt för dem att överleva på vad naturen ger och på sina traditionella sätt. Ett av de största hoten mot dem är företag som skövlar regnskog. Den skövlade marken omvandlas vanligtvis till åkrar och djurfarmar. Mycket av maten som produceras där exporteras till Europa och Nordamerika. Men regnskogen skövlas också för att ge virke och för att komma åt mineraler som finns i marken.
På många platser i världen får lokalbefolkningen inte ta del av rikedomarna som finns där. Istället är det ofta företag eller politiker som tjänar de stora pengarna och lämnar förstörda marker efter sig. Detta leder till konflikter och protester. På vissa platser i världen är det livsfarligt att protestera mot miljöförstöring. Enligt organisationen Global Witness mördas cirka 200 miljöaktivister per år världen över. Många fler drabbas av hot, trakasserier och våld. Ofta är det svårt att bevisa vem som ligger bakom morden. I många fall kan de kopplas till poliser, militärer, säkerhetsvakter men också till lejda mördare som får i uppdrag att mörda aktivister som är extra tongivande. Antalet mord på miljöaktivister ökar för varje år.
Material
#SkolaHemma / Geografi / Samhällskunskap
Konflikter – Uppgifter
1) Mord på aktivister. Titta på kartan och statistiken i artikeln ovan. De visar var i världen flest mord begås på miljöaktivister, alltså personer som kämpar för att skydda naturområden från att förstöras.
• I vilka länder sker flest mord?
• Vad för naturresurser finns i de länderna?
• Vad är det som gör att det sker konflikter om naturen och om resurser?
• Ser ni något mönster med de röda prickarna på kartan?
• I många länder på kartan begås det inga mord alls på miljöaktivister. Varför då? Finns det inga konflikter om resurser eller om naturen där?
2) Undersök en konflikt. I artikeln beskrivs tre platser i världen där det råder konflikter om resurser och om naturen; Demokratiska republiken Kongo, Amazonas och i Sápmi. Men det pågår konflikter på fler platser än så i världen. Välj en plats och fördjupa dig i den. Försök att besvara:
• Vad finns det för naturresurser i området? Vad används de till? Till vilka länder exporteras resurserna? Vem tjänar pengar på det?
• Hur påverkas människor och miljön i området? Vem drabbas? Vem gynnas?
• Förekommer det någon form av motstånd? Hur sker det i så fall? Är det i form av protester, våld, kampanjer eller medial uppmärksamhet? Vem ligger bakom motståndet och varför? Hur bemöts motståndet?
Tänk på att vara tydlig med vilka källor du använder. Det finns ofta många perspektiv på den här typen av konflikter. Använd gärna tidningsartiklar och annan media samt information och rapporter från organisationer och företag. Extra intressant om du också använder media från landet där konflikten pågår.
3) Fördjupningsuppgift. Organisationen Global Witness släppte år 2016 en rapport som handlar om miljöaktivisters situation runtom i världen, där många mördas eller utsätts för våld. Den finns att läsa som PDF på engelska här: https://www.globalwitness.org/en/campaigns/environmental-activists/defenders-earth/
Ett tips; titta först på innehållsförteckningen i början av rapporten, den hjälper dig att hitta till rätt sidor. På sidan 6-11 ges en bra överblick över situationen i världen.
• Vad är det som driver på våldet?
• Vilka utsätts för våld?
• Vilka är motiven för att aktivister mördas?
• Hur har situationen förändrats under de senaste åren?
• Hur går rapporten tillväga för att ta reda på antalet mord?
• Vilka lösningar för att minska på våldet föreslås i rapporten?
• Går det att lita på rapporten och organisationen? Finns det andra perspektiv?
Material
#SkolaHemma / Samhällskunskap
Småstaden – Case
Ni bor i Småstaden. Det är en ganska liten ort med ett par tusen invånare, någonstans i Sverige. Alla som bor där känner alla. Ortens centrum är ganska tom på butiker. Det finns visserligen en matbutik, en pizzeria och en bensinmack, men inte så mycket mer. Klädbutiken stängde igen för ett par år sedan eftersom det var så få kunder. Den största arbetsplatsen är det stora pappersbruket. Där jobbar ett hundratal personer. Det finns också ett par mindre företag i närheten, till exempel en bilverkstad, ett snickeri och ett vandrarhem, men annars finns det inte många arbetstillfällen i orten. De flesta som bor här åker någon annanstans för att arbeta.
Medelåldern är hög bland invånarna, många är pensionärer eller nära pensionsålder. Alla barn och ungdomar i orten går på samma skola fram till nian. När de börjar gymnasiet måste de pendla sex mil till den närmsta större staden. Många väljer att istället bo på internatet där, eller flyttar dit permanent. Efter gymnasiet flyttar många vidare till ännu större städer för att plugga på universitet eller arbeta, få väljer att flytta hem till Småstaden. De senaste tio åren har befolkningsmängden stadigt minskat. Men ibland händer det att par i trettioårs-åldern, som vill bilda familj, flyttar dit eftersom villorna är så billiga.
Småstaden är känd för sina fina naturområden, sina vandringsstråk och sin skidanläggning i berget som lockar en del turister. Vandrarhemmet brukar vara fullbokat under sommaren. Djurlivet i närheten är särskilt lockande för utländska turister – där skymtas ibland både varg, björn och lodjur. Skogarna är rika på både växt- och djurarter. Ortens kyrka är också ett populärt besöksmål eftersom den är ca 400 år gammal och har blivit utsedd till Sveriges vackraste kyrka i en omröstning för några år sedan.
Det australiensiska företaget Mining Prospect Company har gjort prospektering i bergen och hittat stora malmfyndigheter. De förhandlar nu med kommunen och är mycket angelägna om att etablera en gruva i trakten. De menar att det här kommer leda till hundratals jobbtillfällen och till stora ekonomiska vinster för alla. Skidanläggningen kommer dock behöva läggas ner eller flyttas. De populära vandringsstråken kan inte heller vara kvar. Det är svårt att utvärdera exakt hur stor malmfyndigheten är, det är möjligt att gruvan behöver expandera och då kommer byggnader i orten behöva rivas eller flytta på sig. Kanske blir gruvan mycket lönsam, eller så blir den inte det.
Diskutera:
• Du företräder gruvbolaget. Slipa dina argument – varför är det viktigt för orten att gruvan etableras här? Hur kan det gagna er och invånarna? Vilka fler fördelar finns det?
• Du företräder organisationen Naturens vänner. Slipa dina argument – varför är det viktigt att gruvan inte etableras här? Vilka nackdelar kan det innebära för er, resten av invånarna och miljön?
Tema MOTSTÅND
Demonstrera
Allt fler människor runtom i världen engagerar sig i miljöfrågor och rättvisefrågor genom att delta i demonstrationer. Det är en metod som används för att väcka uppmärksamhet kring en fråga och för att få politiker att lyssna. Demonstrationer kan ske på många sätt.
En vanlig syn i världens storstäder är demonstrationståg där tusentals eller tiotusentals personer deltar och håller upp skyltar och skriker slagord. Under 2019 har många sådana demonstrationer skett på fredagar på flera platser runtom i världen, under namnet ”Fridays for future”. Syftet med de demonstrationerna är att få politiker att vidta åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser för att hejda den globala uppvärmningen. Den här rörelsen är inspirerad av Greta Thunberg.
En annan slags demonstration är när aktivister försöker stoppa att företag eller stater förstör naturen. Vissa menar att protester är ett bra sätt att få energibolag att minska sina utsläpp. Annars kommer de inte frivilligt ställa om till miljövänligare energiproduktion. Därför sker det runt om i världen demonstrationer och blockader mot de stora fossilbolagen och deras utvinning. Framför allt är det kärnkraftverk, oljeledningar och kolkraftverk som blir måltavlor för protester som försöker stoppa deras verksamhet. En samlande symbol har varit de vita overallerna som använts vid den här typen av protester. De är mest förknippade med protester i Tyskland som gått under namnet Ende Gelände. Parollen är ”Keep it in the ground” – att kolet och oljan måste vara kvar i marken.
Material
#SkolaHemma / Samhällskunskap
Ende Gelände – Film – Diskussionsfrågor
Titta på filmen om Ende Gelände.
- Vad är det aktivisterna försöker uppnå?
- Hur motiverar aktivisterna sina handlingar?
- Agerar aktivisterna rätt eller fel? Motivera!
- Kan aktivism leda till en mer hållbar värld? Motivera!
Material
#SkolaHemma / Historia / Samhällskunskap
Historiska demonstrationer – Uppgift
Genom historien har det förekommit demonstrationer på många platser runtom i världen; under 1960-talet i USA kämpade medborgarrättsrörelsen för jämlikhet mellan svarta och vita, under den arabiska våren som startade 2010 skedde demonstrationer över flera länder i Afrika och Mellanöstern i kampen för regimbyten och demokratiska reformer.
Välj en historisk händelse som innefattat demonstrationer. Undersök:
• Vad hände?
• När hände det?
• Varför hände det?
• Vem låg bakom?
• Vilka metoder användes i demonstrationerna? Var det fredligt eller våldsamt?
• Vad blev effekterna? Skedde det någon förändring i samhället? I så fall vad?
• Vilken betydelse hade demonstrationerna?
Tema MOTSTÅND
Köp en bättre värld
Har du någon gång tvekat om vilken vara du ska köpa? Kanske har du inte kunnat bestämma dig för vilken färg, modell eller smak du ska välja. Som konsumenter ställs vi hela tiden inför valmöjligheter. Numera säljs dessutom allt fler varor med olika miljö- och rättvisemärkningar. Det ger oss konsumenter möjligheten att göra miljömedvetna val. Nu ska vi inte bara bestämma oss för vilken vara vi gillar mest, vi måste också ta ställning till vilken effekt vår konsumtion ska få på världen.
För att en vara ska få en miljömärkning måste företaget som tillverkar den kunna bevisa att den inte skadar miljön. En vara som är rättvisemärkt skadar inte människorna som tillverkar den och de erbjuds en lön de kan leva på. Vissa personer väljer att köpa miljö- och rättvisemärkta varor för att de menar att det är bättre för världen, andra tycker inte att det är viktigt eller menar att det inte spelar någon roll. Många har inte heller råd att köpa sådana varor eftersom de ofta är dyrare. Vi ingår i ett globalt handelssystem där varor tillverkas och fraktas över hela världen. Det är inte alltid lätt att veta hur en särskild vara påverkar miljön eller de människor som tillverkar dem.
Skulle världen bli mer hållbar om fler människor köpte miljö- och rättvisemärkta varor? Eller spelar det ingen roll?
I filmen ger Raj Patel sitt perspektiv på hur vi kan påverka världen genom att göra medvetna val när vi handlar mat. Han är författare, forskare och aktivist.
Material
#SkolaHemma / Hem & konsumentkunskap / Samhällskunskap
Raj patel – Film – Diskussionsfrågor
Titta på filmen med Raj Patel.
- Vad är hans budskap? Försök sammanfatta det så kortfattat du kan!
- I slutet av filmen säger Raj Patel: ”Du har mer makt än den etiketten någonsin kan få dig att tro.” Vad menar han med det, tror du? Vad är det för makt?
- Raj Patel säger att vi konsumenter lurar oss själva. Vad menar han med det? Håller du med honom eller tycker du han har fel? Motivera!
- I videon fokuserar Raj Patel på vår matkonsumtion. Kan vi påverka världen genom att ändra vår konsumtion när det gäller andra slags varor eller tjänser, tror du? Motivera!
- Vem ska ta ansvar för att göra samhällets konsumtion mer miljövänlig? Är det upp till oss konsumenter att välja produkter som är snälla mot miljön, eller är det företagens ansvar att erbjuda ett bättre utbud av miljövänliga varor? Behöver politiken reglera vad företag får lov att sälja? Motivera!
Material
#SkolaHemma / Hem & konsumentkunskap / Samhällskunskap
Miljömärkningar – Övning
Enligt internationella överenskommelser (FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och mål 12 i Agenda 2030) så är världens länder överens om att sträva efter goda arbetsmiljöförhållanden, reglerade arbetstider, möjlighet till vila och rekreation för de som producerar saker. Alla ska få lika lön för lika arbete så att det blir en god tillvaro för personal och deras familjer.
Hur ska vi konsumenter kunna veta om ett företag tar sitt ansvar? Ett sätt är genom miljömärkningar: Fairtrade, Rättvisemärkt, KRAV, Svanen, MSC, FSC, EU-Ecolabel för att nämna några. Att märka en produkt är en garanti för att företaget som har producerat den lever upp till vissa krav. Men att veta vad de olika märkningarna står för är krångligt eftersom det finns så många.
Här kan du läsa mer om miljömärkningar:
https://www.hallakonsument.se/miljo-och-hallbarhet/miljomarkningar-och-hallbarhetsmarkningar/
Välj en miljömärkning och läs på och fördjupa dig i den.
Fundera efteråt över följande frågor:
- Vad finns det för fördelar och nackdelar med miljömärkningar?
- Varför skapar en del företag sina egna miljömärkningar?
- Miljömärkningarna har som syfte att ge konsumenter garantier för att produkten äger vissa kvaliteter när det gäller rättvis lönesättning, minimal miljöpåverkan, osv. Finns det andra sätt att kunna lösa detta på?
Tema MOTSTÅND
Bildens makt
Bilder är effektiva för att väcka tankar och rikta uppmärksamhet mot ett ämne. En bild som får spridning i media kan nå ut till många människor. En riktigt stark bild kan vara svår att glömma.
I Kina har målningar länge använts för att kringgå censuren och rikta kritik mot den politiska situationen i landet eller mot människor med makt. Ett exempel är det kända verket ”Horse and Groom” från år 1296 av den kinesiska målaren Zhao Mengfu (1254-1322), som idag finns på Metropolitan Museum i New York. Konsthistoriker menar att hästen representerar Kina och att personen på bilden är en ledare. Han framställs som en svag ledare eftersom han inte styr hästen, han låter den stå still och använder inte dess kraft.
Under 1700-talet började flygblad med karikatyrbilder av kungar och andra makthavare att spridas runtom i Europa. Några av de mest kända exemplen på karikatyrbilder från 1800-talet är gjorda av George Cruikshank (1792-1878). Med sina bilder kritiserade han ofta andra länder och försvarade Storbritanniens agerande som under den här tiden präglades av kolonialism och plundring av andra kontinenters resurser.
Idag använder människor bilder och andra sorters konst för att utforska samhällets gränser och rikta uppmärksamhet mot globala eller lokala orättvisor och miljöproblem.
En nutida konstnär från Sápmi är Anders Sunna (*1985), vars politiska konst finns på flera museer. En av hans tavlor finns i utställningen Korsvägar på Världskulturmuseet och heter ”Nya metoder men samma övergrepp”. I den målningen kritiserar han det svenska samhällets övergrepp på samer som pågått under flera hundra år och som han menar pågår än idag.
Vissa konstverk kan vara direkta och lätta att tolka, andra kan vara komplexa och ha budskap som tar längre tid att förstå. Ett exempel på ett komplext budskap är målningen ”The Last Feast” av konstnären Zee Kwakwee Baker (*1972). Han är konstnär med ursprung i Kwakwaka’wakw-gruppen i British Columbia i Kanada. I sin tavla tolkar han Leonardo Da Vincis berömda målning ”Nattvarden” men låter den handla om lokala traditioner från nordväst-kusten. I tavlan finns tecken på kampen för ursprungsbefolkningens rätt till självbestämmande och kulturell överlevnad, men även kampen mot miljöförstöring som symboliseras av oljefläcken och den flådda laxen.
Under 2012 utbröt stora protester på Gotland mot ett kalkföretag. Detta på grund av deras planer på att bryta kalk i Ojnareskogen. Det stora engagemanget bland människor på platsen för att skydda miljön ledde så småningom till att området klassades som ett ”Natura 2000-område”. Det innebär att naturen där är skyddad från exploatering. I samband med protesterna deltog konstnären Patrik Qvist som använde konsten som ett sätt att protestera.
Material
#SkolaHemma / Bild / Samhällskunskap
Bildanalys – Övning
Välj ett konstverk som är politiskt, där konstnären försöker säga något eller ta ställning i en fråga. Konstverket du väljer ska vara visuellt. Det ska alltså gå att se. Det kan till exempel vara ett fotografi, en målning, graffiti eller en skulptur. Konstverket du har valt ska nu analyseras i två tydliga steg. Var noga med att strikt hålla dig till ett steg i taget.
a) Börja med att göra en denotativ beskrivning, dvs en helt objektiv, neutral beskrivning av vad du ser. Följande frågor kan användas, men det går att lägga till ännu fler:
• Vilka personer kan du se? Antal, vuxna/barn osv.
• Hur ser de ut? Kläder, hudfärg, ansiktsuttryck osv.
• Hur är de placerade i förhållande till varandra?
• Från vilken vinkel är bilden tagen/filmen filmad, ser vi tex människorna uppifrån eller nedifrån?
• Vilka färger kan du se?
• Hur är ljuset i, varmt eller kallt, och hur är det riktat mot personerna och föremålen på bilden?
• Vilken miljö ser du, tex stad, natur?
• Vilka byggnader finns? Finns det växter? Är det ett landskap?
• Finns det någon text/tal? Vad sägs i så fall? Typsnitt, storlek, placering, dialekt, brytning osv.
b) Nästa steg är att gå över till att göra en konnotativ beskrivning, dvs en subjektiv beskrivning av hur konstverket upplevs och vilka känslor det väcker. Följande frågor kan användas, men det går att lägga till ännu fler:
• Hur ser människorna ut att må? Hur syns det?
• Vilka känslor förmedlas av ljuset?
• Vilka känslor väcks av miljön i konstverket?
• Vilket/vilka budskap försöker konstnären förmedla?
• Vad säger texten/talet? Bidrar det till att förstärka budskapet?
• Vad är syftet med konstverket tror du?
c) Som ett sista steg för att fördjupa analysen kan man gå vidare med att också försöka sätta konstverket i ett större sammanhang. När är det skapat? Handlar konstverket om en politisk fråga som bara var aktuell på den tiden? Är det en fråga många människor är engagerade i idag? Finns det liknande konstverk som handlar om samma ämne? Tror du att det här konstverket är ett effektivt sätt att få människor att tänka till? Motivera!
Tema MOTSTÅND
Med lagen som vapen
Många protester och aktioner för miljön blir till långa juridiska processer.
Att använda sig av lagen för att kunna påverka och förändra har blivit en allt vanligare strategi bland miljöaktivister. Ungdomar från Alaska stämde nyligen den amerikanska staten för att de inte gör tillräckligt för klimatet. I New York har staden stämt de stora oljebolagen att betala skadestånd.
I takt med att stater skriver under tydliga åtaganden blir det också möjligt att ställa politiker till svars. Den 1 januari 2018 trädde Sveriges nya lag om klimatet i kraft. Du har möjlighet att se till att den följs.
Lagar och regler är ofta ett effektivt sätt att genomföra förändringar och reformer. Det pågår just nu många rättegångar där individer och organisationer åtalar länder och företag för att äventyra nuvarande och framtida medborgares framtid. Ett argument är att ett klimatanpassat samhälle är en mänsklig rättighet och att staten ska verka för att bygga ett sådant.
I Australien gick en större bank ut med att de var villiga att finansiera utvinningen av kol i landet 2016. Detta skulle ha negativ påverkan på bland annat det stora barriärrevet. Två aktieägare stämde då banken. De hade tänkt att ge sina investeringar till sina barn och menade att denna investering skulle riskera att aktierna i framtiden skulle minska stort i värde. Banken drog då tillbaka satsningen på att investera i kolbrytning och redovisade dessutom sin klimatpåverkan.
Det pågår just nu omkring 1000 liknande åtal runt om i världen.
Material
#SkolaHemma / Samhällskunskap
Klimatjuridik – Uppgifter
Många människor reagerar idag över ledares bristande förmåga att ta ansvar. Många av dem är unga som bland annat pekar på de internationella överenskommelser som finns; till exempel Agenda 2030, Parisavtalet och COP 24 i Katowice. De unga påminner vuxenvärlden om vikten av att genomföra dessa.
1) Välj ut en internationell klimatöverenskommelse, antingen en av dem som nämns ovan eller hitta någon annan. Beskriv:
• Vad försöker avtalet uppnå?
• Hur ska avtalet uppnå det?
• Vilka länder har skrivit på?
2) Leta upp tre personer utöver Greta Thunberg som pekar på lagar och överenskommelser för att påtala ansvar. Redovisa och berätta om de tre personerna.
Material
#SkolaHemma / Samhällskunskap
Tvågradersmålet lagförslag – Uppgift
Tvågradersmålet är ett mål som världens länder kom överens om vid klimattoppmötet i Paris 2015. Det handlar om att begränsa temperaturökningen som orsakas av växthusgaser till max två grader, jämfört med tiden före industriella revolutionen. Detta för att försäkra att livet på jorden får fortsatt goda förutsättningar. Nu ligger temperaturökningen på runt en grad och vi påverkas redan av denna förändring. Smältande glaciärer, höjda havsnivåer, mer extremväder är några av de effekter forskare menar sker på grund av att vår planet blir varmare.
De vanligaste växthusgaserna är vattenånga, koldioxid, kvävedioxid(lustgas) och metan. Två tredjedelar av alla växthusgaser är koldioxid som kommer från förbränning av fossila bränslen och industriprocesser.
Uppgift:
Fundera på tre lagförslag som skulle göra att vi lättare kan nå tvågradersmålet. Beskriv vad lagen går ut på, vem den påverkar och vad som händer om någon bryter mot den. Är det ett nationellt förslag eller en internationell överenskommelse? Beskriv utmaningarna med att genomföra ett sådant förslag.
Tema MOTSTÅND
Vad kan du göra?
Hur sammanbunden känner du dig med naturen? Oroar du dig över globala problem som klimatförändringar, plasten i haven eller det ökande antalet utrotningshotade djur? Eller bryr du dig mer om lokala problem som nedskräpning eller föroreningar och gifter i närheten där du bor? Eller kanske bryr du dig inte alls?
Oavsett hur du känner och gör så är du en del av världen och världen är en del av dig. Vissa människor väljer att genom sina val aktivt försöka påverka den, andra väljer att inte engagera sig alls. Men om du bryr dig – hur agerar du? Sopsorterar du? Plockar du skräp från stränder? Engagerar du dig politiskt eller i någon förening?
Spelar det ens någon roll vad du gör?
I filmen ger Leo Yankton sin syn på saken. Han är verksam som radiopratare, föreläsare och aktivist.
Material
#SkolaHemma / Filosofi / Samhällskunskap
Leo Yankton – Film – Diskussionsfrågor
Titta på filmen med Leo Yankton.
- Vad är hans budskap? Försök sammanfatta det så kortfattat du kan!
- Leo pratar flera gånger om ”ripple effect”, att något blir som ringar på vattnet. Vad menar han med det, tror du?
- Leo säger att små handlingar kan vara betydelsefulla, som att till exempel återanvända plastmuggar. Gör sådana handlingar verkligen någon skillnad eller är det slöseri med tid? Motivera!
- Leo frågar sig vad som är mest värdefullt i våra liv. Vad är mest värdefullt för dig?
- Idag är nog de flesta människor medvetna om att världen står inför stora miljöproblem. Ändå finns det många som inte bryr sig alls eller är ett dugg intresserade av att göra något för miljön. Varför är det så tror du? Vad skulle kunna få fler att bry sig eller engagera sig i frågor om hållbarhet? Är det ens viktigt att fler bryr sig? Motivera!
