Om du skulle berätta om dig själv och ditt liv med hjälp av din relation med ett särskilt föremål – vilket skulle du välja då?

Välj ett föremål:

Fundera ut ett föremål som du har en speciell relation till och som är en del av berättelsen om dig. Ta med föremålet till skolan. Om det är stort eller känsligt så kan du ta ett foto av det och ta med dig fotot.

Skriv om föremålet:

Skriv en  text om föremålet och hur dess berättelse kopplar till ditt liv. Texten ska skrivas så att den fungerar som utställningstext. Det betyder att den ska  fånga kärnan i berättelsen och vara lätt att läsa på stående fot. Den ska vara skriven med omkring 100 ord, inte ha för långa och krångliga meningar och kunna fånga läsaren.

Ställ ut föremålet:

Gör i ordning en utställning i klassrummet. Ställ ut föremålet och sätt din text intill. Placera den så att blicken dras till föremålet. Ta bort störande föremål i närheten. När utställningen är färdig får alla mingla runt och titta på varandras föremål.

Berätta mer om föremålet:

Texterna är korta men det finns mer att berätta. Presentera och berätta mer om ditt föremål och din relation till det. Fråga gärna varandra frågor.

Reflektera efteråt:

• Fanns det några likheter mellan vilka föremål som deltagarna hade tagit med sig?
• Fanns det några likheter i varför deltagarna hade valt just de föremålen?
• Var det några berättelser som var oväntade för dig?
• Var det någon eller några av berättelserna som kunde kopplas till en större historisk händelse eller trend i samhället?

Att ta hand om det vi har: konsumtion, hållbarhet och att leva länge med saker
Av Staffan Appelgren och Anna Bohlin, socialantropologer, Göteborgs universitet.

Vad har vi för känslor till våra prylar egentligen, och varför tar vi hand om vissa saker länge, medan andra skickas vidare till soptunnor, återvinning eller secondhandbutiker? Tanken bakom kokongen Att leva med saker, en del av utställningen Human:Nature, är att få oss att lägga märke till de föremål vi har kvar länge i våra liv, och att fundera över på vilket sätt de hänger ihop med hållbarhet. Enligt Naturvårdsverket står konsumtion inom hushållen för två tredjedelar av utsläppen av växthusgaser i Sverige, och det totala avfallet beräknas öka i volym med över 30 procent till år 2035. Kan vårt förhållningssätt till saker förändra de här siffrorna?

Under en lång tid har vi i Sverige levt med vad som kallas ett slit-och-släng-tänkande. Fokus har varit på att sakerna vi köper helst ska vara nya och oanvända och också på att vi snabbt ska kunna byta ut dem mot nya när de blivit slitna eller vi har tröttnat på dem. Vårt samhällssystem bygger på en kapitalistisk marknadsekonomi där tillväxt är en viktig del; människor kan starta, äga eller arbeta för företag som erbjuder produkter eller tjänster som man kan göra en vinst på. Idag betyder det att vi som konsumenter ofta har ett brett urval av produkter och tjänster att välja mellan när vi vill handla. Tittar vi på utvecklingen bara i Sverige de senaste 50 åren har både utbud och konsumtion ökat enormt. Det har lett till en mer utvecklad samhällsekonomi och större köpkraft för konsumenter. Jämfört med för 50 år sedan kan de allra flesta idag att handla mycket och ofta, vilket generellt både företag och konsumenter brukar vara glada för.

I takt med att ekonomin utvecklas, köpkraften ökar och utbudet have blivit större har också viljan att skaffa nya saker och göra sig av med det gamla ökat. I allt snabbare takt upplever vi som konsumenter att sakerna vi har är gamla, förlegade och inte lika intressanta som tidigare. Om de fortfarande fungerar eller inte spelar inte så stor roll. Det är mer avgörande hur vi känner inför sakerna. Alltifrån kompistryck till statustänkande får oss att känna att prylarna inte riktigt duger längre, eller att vi inte duger om vi inte har de rätta prylarna. Företagen å sin sida stimulerar detta genom reklam och inte sällan med att tillverka produkter med inbyggd livslängd.

Kritiker av detta sätt att leva och organisera samhället – konsumism – hävdar att våra identiteter i allt större utsträckning bygger på att vi ska kunna skapa oss själva som ett slags varumärke, eller produkt, som andra på marknaden ska vilja ha. Medan identiteter tidigare var mer givna, genom att människor föddes in i vissa positioner, yrken eller samhällsgrupper, karaktäriseras samhället idag av en rörlighet som gör att vi har en större frihet att välja vem vi vill vara, men också av att det råder en större press på individen att själv utforma sin identitet. Här spelar konsumtionen, och sakerna vi köper, en viktig roll. Många hävdar att vår konsumtion därför styrs av begär efter det senaste, snarare än av egentliga behov. Vi köper inte en ny vinterjacka för att vi behöver den – vi har kanske redan tre i garderoben – utan för att den signalerar något (nytt) om oss själva.

Cirkulär ekonomi

Samtidigt håller konsumismen på att ifrågasättas. Miljökriser och klimatförändringar leder allt fler till att fundera över olika sätt att leva och använda planetens resurser. Ett sätt att tänka som vuxit sig stark på senare tid är uppfattningen att vi behöver gå mot en cirkulär ekonomi, där föremål och material cirkulerar. Tanken med detta system är att saker inte slängs när vi har använt dem färdigt, utan att de går vidare till andra personer genom olika form av återbruk, via till exempel secondhandbutiker, loppmarknader eller försäljning på nätet. När de till slut inte längre kan användas går de till återvinning, där själva materialen tas om hand och kan användas i nya produkter. Den cirkulära ekonomin bygger alltså på en kretsloppstanke som liknar den vi brukar tala om i naturen. I detta system skulle idealiskt sett inget längre bli skräp, utan allt blir till resurser som skulle kunna användas på nytt, vilket betyder att vi skulle kunna minska både utvinningen av nya naturresurser och mängden avfall vi skapar.

Även om det finns många miljöfördelar med idéerna kring den cirkulära idén finns det också nackdelar. Dels kräver själva cirkuleringen ofta transporter och infrastrukturer som kostar pengar och i sig kan ha negativa konsekvenser för miljön. Dels kan ett ensidigt fokus på cirkulering göra att vi missar andra möjligheter att förhålla oss mer hållbart till vår konsumtion. Istället för att bry sig om själva sakerna, till exempel, kanske vi blir upptagna av att rensa ut, prylbanta och göra oss av med ting som vi upplever som onödiga, eftersom rensningen i sig kan bli ytterligare ett uttryck för vår identitet. Dessutom finns en risk att tanken om en cirkulär ekonomi gör att vi fortsätter att konsumera i samma takt som tidigare, utan att behöva ta ansvar för var saker kommer ifrån eller vart de är på väg, speciellt om marknaden och myndigheter lovar att hantera konsekvenserna av det. Vi kan tillåta oss att fortsätta ha flyktiga relationer med saker genom att hålla dem i rörelse och skicka dem vidare när vi har tröttnat på dem.

Som ett alternativ till detta kan vi pröva tanken på att förändra hur vi tänker och känner för saker när de blir äldre. Är det verkligen så att de behöver ersättas med nya? Finns det värden i saker som har historia, och går det att förändra hur vi känner och tänker kring det som inte är det senaste? I själva verket har vi levt i det som kallas för slit-och-släng-samhället under en ganska kort period. Många äldre idag minns fortfarande hur det var att leva när resurser var knappa och det var viktigt att ta tillvara på allt, från plastpåsar som diskades och viktes till att stoppa strumpor. Vissa yngre återupptäcker idag dessa sätt att ta vara på material och återbruka, och intresset för att till exempel laga hushållsföremål, kläder eller cyklar växer. Istället för att känna skam över att ha vindsförråd eller skåp fulla med gammalt bråte som vi tror behöver slängas ut kanske vi kan fundera över hur vi kan omvärdera det som finns där. Kan vi reparera något av det och använda på nytt? Går det att acceptera att saker är lite skavda och kantstötta, och ha en mer tillåtande syn på hur de förändras över tid? Om vi sätter in de små skavankerna i en större berättelse som handlar om planetens framtid, och om alla andra organismer som vi delar dess begränsade resurser med, kan vi då se dem med andra ögon?

Andra perspektiv på föremål

Runt om i världen finns olika förhållningssätt till föremål som åldras eller förändras över tid. Historiskt har detta också varierat. Förr var till exempel tecken på åldrande hos silverföremål – en mörk oxidering som brukar kallas för patina – något som värderades högt i Europa och Nordamerika, eftersom det sågs som ett bevis på att silverföremålen hade funnits inom släkten en lång tid. Föremålen användes för att signalera att ens förmögenhet inte var ny, något som inte sågs som lika fint. I samband med industrialiseringen blev det inte längre lika viktigt att signalera den sortens ärvda privilegier, utan status förknippades istället med möjligheten att köpa nytt. Mode och trender kom helt enkelt att ersätta patina som uttryck för status för att det gav bättre möjlighet att spegla hur individer och familjer kunde förändra sin position i samhället genom att lyckas i utbildning och vara framgångsrik i yrkeslivet.

Idag ser vi att pendeln återigen har börjat vända, och många vill ha möbler, prylar eller kläder som bär på minnen och historier. Det kan handla om rent estetiska värden, som när nya oslitna jeans ses som mindre attraktiva än jeans som har slitits på “rätt” sätt, eller när möbler ges en konstgjord patina genom industriellt slitage. Det kan också handla om kvalitet. Föremål som tillverkades tidigare kan till exempel anses som mer välgjorda, och hålla längre, än nya. Men för många handlar det även om hållbarhetsfrågor. Att ta hand om något som annars hade förstörts, och förlänga dess livslängd, bidrar till ett mera hållbart samhälle. Även här handlar det till viss del om identitet och hur de föremål vi har berättar saker om oss. Att ha nya kläder och nya möbler är inte längre entydigt en berättelse om framgång och status, utan kan även signalera att personen inte har reflekterat så mycket kring vad sakerna kommer ifrån och hur livsstil påverkar miljön och planeten. Att istället omge sig med föremål som har använts en längre tid berättar för andra om ens “miljömedvetenhet”, vilket kan vara en status i sig. Det kan också ge en känsla av välbefinnande. Vissa filosofer, som Kate Soper, talar om alternativ hedonism för att beskriva nya sätt att må bra och känna lycka som inte har att göra med konsumtionen av nya varor. En annan filosof, björnen Baloo i filmen Djungelboken, talar på samma sätt om att vara nöjd med det livet ger. I det engelska originalet handlar det om “the bare necessities” och knyter an till fenomenet “frugal living” där sparsamhet och enkelhet anses ge frihet.

Blickar vi ut över världen för att hämta inspiration från andra samhällen, som antropologer gärna gör, är det japanska fenomenet kintsugi som du kan läsa mer om i artikeln Lappa och laga. Kintsugi är intressant. Där lyfts lagningen fram istället för att döljas och då blev föremålets historia, och till och med hur det en gång gått sönder, en viktig del i hur det som gjorde det värdefullt.  Ett annat populärt japanskt exempel vad gäller kläder är sashiko. Medan kintsugi ofta handlade om välbärgade familjers statusfyllda föremål var sashiko en metod att förlänga livslängden på klädesplagg på den fattiga landsbygden. Genom att sy stora synliga stygn i ljusa färger på slitna indigofärgade klädesplagg, ofta i olika rutmönster, kunde man lappa och laga dessa för fortsatt användning. Precis som med kintsugi har det med tiden även uppfattats som estetiskt tilltalande och en etablerad stil. Dessa ganska enkla exempel kan hjälpa oss fundera på varför vi i dagens samhälle ofta har lärt oss att slitage och åldrande är något som minskar värdet på saken och att reparation är ett tecken på fattigdom. Ett föremåls historia erbjuder ett djup och ett perspektiv som kan vara i betydelsefullt i hur vi knyter an till det, och inte minst väcka positiva känslor. Det är också genom att användas och åldras som föremål blir unika, en process som kallats singularisering och står i kontrast till den likformighet som massproducerade föremål karaktäriseras av.

Det finns många skäl till att fundera över vår konsumtion och framför allt över vilka relationer vi har till de saker och föremål som vi omger oss med och använder. Det är inte bara är enskilda konsumenters ansvar att vi uppnår en mer hållbar samhällsutveckling. Politiker, myndigheter och näringsliv har ett stort ansvar för att leda omställningen. Samtidigt behöver vi som medborgare fundera på de val vi gör och hur vi påverkar vår omvärld. Ju längre vi använder våra saker, desto mer naturresurser sparar vi och desto mindre påverkan har de generellt på miljön (förutom några undantag, som gamla energislukande bilar och kylskåp, eller vissa äldre leksaker och möbler som kan innehålla gifter). Ett sätt att tänka på våra relationer till saker är att sätta in oss själva i olika sammanhang. Kanske vi kan se oss själva mindre som enskilda individer och mer som relationella varelser? Våra liv formas av viktiga relationer inte bara till andra människor, men också till saker och till miljön, och många berörs av de val vi gör. Inte bara här och nu, men även kommande generationer av människor, djur och andra organismer och processer på vår planet.

Referenser och lästips

Adervall Berglund, Maria och Hanna Jacobsson (2015) Ägodela: köp mindre – få tillgång till mer. Stockholm: Bonnier fakta (Naturskyddsföreningen)

Appelgren Staffan och Anna Bohlin (2015) “Growing in Motion: The Circulation of Used Things on Second-hand Markets” in Culture Unbound: Journal of Current Cultural Research, 7(1): 143-168, DOI: https://doi.org/10.3384/cu.2000.1525.1571143

Bauman, Zygmunt (2008) Konsumtionsliv. Göteborg: Daidalos

Frick, Pär och Magnus Hedenmark (2016) Vad är cirkulär ekonomi? Stockholm: Re-Makers.

Holm, Staffan (2008) Precious (om kintsugi). Göteborg: Högskolan för Design och Konsthantverk https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/19112/1/gupea_2077_19112_1.pdf

Husz, Orsi (2009) “Den rätta känslan för tingen: Debatten om Köp-slit-och-släng i Sverige 1960-1961 i en Historisk Kontext” ur Dirk Gindt & Louise Wallenberg (red.): Mode en introduktion: en tvärvetenskaplig betraktelse, Stockholm: Raster förlag.

Kopytoff, Igor (1986) “The Cultural Biography of Things: Commoditization as Process” ur Arjun Appadurai (red.): The Social Life of Things: Commodities in Cultural Perspective, Cambridge: Cambridge University Press.

Soper, Kate; Ryle, Martin och Thomas, Lyn (red) 2008. The Politics and Pleasures of Consuming Differently: Better Than Shopping. London: Palgrave Macmillan.

Webster, Ken (2017) The Circular Economy: A Wealth of Flows. Cowes: Ellen MacArthur Foundation Publishing.

Den här texten riktar sig till dig som är lärare. Övningarna är framtagna av Jennie Jacobi, förstelärare i Hållbar utveckling.

Sashiko och Boro – Tre olika moment

Ingen vet riktigt hur gammal konsten att brodera sashiko är men i 1700-talets Japan hade sättet att försköna och förstärka plagg med hjälp av förstygn en storhetstid. Tekniken går ut på att du med hjälp av en tunn, lång broderinål med spets trär nålen upp och ner i jämna raka stygn. Fördel är om du först kalkerat av ett mönster på det tyg du ska brodera. Enligt traditionen ska heller aldrig stygnen korsa varandra och stygnen på avigsidan ska vara 2/3s mått medan stygnen på rätsidan ska vara 1/3s mått.

1.     Lektionsmoment 60 minuter slöjd och historia – kulturella uttryck

Klipp ut en bit jeans eller blått lintyg á 20 X 20 cm. Låt eleverna kalkera över rutmönster eller vågmönster ni funnit på t.ex. pinterest/ sashiko. Låt eleverna brodera förstygn i vitt bomulls eller lingarn. Låt eleverna först se en film hur stygnen sys, det finns flera bra exempel på Youtube och låt dem sedan experimentera.

Tyglapparna kan sedan användas till att laga eller försköna befintliga plagg eller produkter.

2.     Matematik + slöjd + historia

Elevens val eller 3 lektioner. Matematiska mönster skrivs ut och överför med kalkerpapper på tyg.

Låt eleverna skapa matematiska mönster likt Pascals trianglar, Fibonaccis talföljdsspiral och  10 kompisar, där man gör mönster genom att dra streck mellan olika tiokompisar. Låt eleverna med hjälp av matematiska regler leka fram mönster och former som de sedan med hjälp av sökruta eller på egen hand finner och överför till broderimönster.

3.     Heldag – workshop – lappa och laga jeansplagg / sy patches för utsmyckning av plagg

Alla som har möjlighet tar med sig minst ett jeansplagg var att använda som material. Till det behöver skolan hjälpa till med kalkerpapper, tunna broderinålar, vit lintråd, bomullstråd eller silkestråd, saxar och färdiga mönster på broderier.

Kombinera lektionsförslag 1 och lektionsförslag 2 men låt sedan de färdiga resultaten synas på skolan genom ett klädstreck där byxor hängs upp, ha en modeshow där allas arbeten får möjlighet att synas. Tala om vikten av att vi går över från fast fashion till slow fashion och hur mycket textilindustrin påverkar klimatet idag.

Läs om historien om hur majoriteten av japaner enligt lag under Edo-perioden (1603-1868) inte fick klä sig i färgglada sidentyger och komplicerade mönster. Sashikomönster blev deras sätt att smycka sina kimonor. Finns det andra liknande lagar kring klädedräkter i andra delar av världen? Hur har människor kringgått lagen där och smyckat sig?

1. Leyla Acaroglu pratar i sitt TED-talk bland annat om hur enkla förändringar i design kan göra stora skillnader i till exempel energiförbrukning. Hon tar upp elektriska vattenkokare som ett exempel. De är oftast utformade så att den lägsta markeringen för att fylla på vatten är kanske två eller tre koppar, och vill man då bara göra en kopp te så är det nästan oundvikligt att koka för mycket vatten varje gång. Gör en inventering av saker du har hemma, kanske kan ni bestämma er för ett specifikt område, tex köksutrustning eller dataprylar, och fundera på om de är hållbart designade. Om svaret är ja, beskriv hur det märks. Om svaret är nej, ge egna förslag på hur de skulle kunna ändras och förbättras.
2. UNEP:s ”Champion of the Earth”-pris är ett mycket prestigefullt pris som har funnits sedan 2005. Gå in på deras sida och kolla vilka, förutom Leyla Acaroglu, som har fått det. Tycker du att de verkar vara värdiga vinnare? Varför? Varför inte?

   Det går att nominera vem som helst som man tycker gör omvälvande, positiva förändringar för miljön. Vem skulle du vilja nominera? Läs på om vilka miljökämpar det finns runt om i världen. Kanske känner du någon? Skriv en argumenterande text där du talar för denna personen.

Av Maria Lindqvist, lektor i hållbar utveckling.

Livscykeltänkande 

För att kunna mäta den miljöpåverkan som produktion av varor och tjänster har i våra moderna samhällen så görs ofta en livscykelanalys – här förkortat LCA. Det är ett sätt att följa produkten från början till slut för att på så sätt kunna veta och mäta hur stor dess totala klimatpåverkan blir. När man gör en LCA använder man sig  av livscykeltänkande och systemtänkande. I den här uppgiften kommer ni att få träna er på livscykeltänkande och systemtänkande genom att fördjupa er i en produkts produktionskedja. Ni kommer att behöva använda era kunskaper från flera olika ämnen och även söka efter information i ytterligare källor. När ni nu ger er i kast med denna uppgift, tänk då på att ni kommer lägga mycket av er tid på att samla information om varan innan ni sätter samman informationen.
Tänk också på att samarbeta med varandra.  Lycka till!

Uppgiftsbeskrivning: Uppgiften är att tillsammans i grupp analysera livscykeln för en produkt.

Tips på redovisningssätt:

1.       Gör en affisch på papper där ni visar livscykeln för en produkt genom ett flödesschema, rita och skriv. Presentera gärna för klassen. Skicka in digitalt arbete till er lärare.

2.        Gör en affisch digitalt där ni visar livscykeln för en produkt genom ett flödesschema, rita och skriv. Presentera gärna för klassen. Skicka in digitalt arbete till er lärare.

3.       För att även träna er på presentationsteknik: Redovisa ert flödesschema, på papper eller digitalt, genom att spela in en kort film där ni redovisar era svar på frågorna nedan. Filmen får vara mellan 5 – 10 minuter lång och bygga på ett manus som är på max 2st A4 sidor. Skicka in digitalt arbete till er lärare.

Källor: Tänk på att tydligt ange källorna ni använder detaljerat och glöm inte att kolla källan!

Bedömning: Bedömningen kan ingå i följande ämnen, biologi, kemi, fysik och teknik.

Nyckelord: livscykelanalys, produktionskedja, funktionell enhet, flödesdiagram, systemavgränsning, transporter, aktör, input, output, råmaterial, design, tillverkning, användning, återanvändning, insamling, återvinning, avfall.

Kort begreppslista:

Livscykelanalys: En analys över en produkts miljöpåverkan från t.ex. ”vaggan till grav”. Se bild 1 för att se ett exempel ett exempel på livscykeltänkande för en produkt.

Produktionskedja: Visar hur steg för steg hur en vara produceras.

Funktionell enhet: Den produkt du vill analysera t.ex. 1 liter mjölk, 10m2 golvyta i tio år,
ett par joggingskor, 1st PET plaska, ett par jeans av ett speciellt märke, en blöja, 1st pizza m.m.

Transporter: T.ex. lastbil, båt, tåg, flyg, bil, cykelbud.

Aktör: T.ex. bomullsbonde, skogsbolag som äger skog, mjölkbonde, bilproducent, stålverk, transportföretag, väveri, mejeri, återförsäljare, pizzabagare, konsument, återvinningsföretag m. fl.

Råmaterial: T.ex. järnmalm, koppar, litium, mjöl, neodym, olja, tomater, biomassa, bomull.

Flödesdiagram: Visar produktionskedjan av en produkt inklusive aktörer och inklusive ett urval av det som behövs för att producera varan. Se bild 2 och 3.

Bild 2. Bilden visar ett exempel på ett förenklat flödesdiagram ritat med bilder.[ML2]
Ref. https://www.nicepik.com/black-and-white-diagram-mark-marker-hand-leave-production-planning-control-organizational-structure-free-photo-958082

Bild 3. Bilden visar ett flödesdiagram över det tekniska systemet ritat schematiskt med lådor och pilar.

Input: Det som behövs för att tillverka varan som t.ex. råvaror, energi, vatten, bränsle som exempelvis diesel.

Output: Restprodukter från produktionen som t.ex. avfall och avgaser som CO2, NOX, SOX,
urin och fekalier.

Systemavgränsning: Visar med en streckad linje runt flödesdiagrammet var det tekniska systemet böjar och slutar. Se bild 4.

Bild 4. Bilden visar systemavgränsning med en streckad linje.

Uppgift
1.       Välj en funktionell enhet dvs. en produkt, t.ex. 1 liter mjölk. Redogör för produktens livscykel och analysera produktens produktionskedja och tillhörande miljöpåverkan genom att svara på följande frågor:

a.       Systemavgränsning. Rita in systemavgränsningen i ert flödesdiagram. Skilj mellan tekniska system och ekosystem.

i.      Var produceras varan? Ange geografisk plats.

ii.      Avgränsa er analys genom att beskriva var er systemanalys börjar och var den slutar. Tänk i termer som ¨från ”ax till limpa”, ”vaggan till grav”, ”dörr till dörr” eller ”vaggan till dörr” eller hur ni väljer att göra. Bestäm själva.

b.       Identifiera alla aktörer i produktens produktionskedja.

i.      Identifiera vilka aktörerna är och deras aktiviteter i ett flödesdiagram i form av lådor och pilar, se nedan.

ii.      Befolka varje låda i flödesdiagrammet med olika aktörer. Namnge aktörerna och beskriv deras olika yrkesroller och aktiviteter i lådorna.

iii.      Vad behövs (input) för att aktiviteten/verksamheten ska fungera t.ex. bränsle, vatten och energi? Ange också i vilken omfattning i termer som mycket eller lite, verksamheten behöver och vilken miljöpåverkan detta leder till.

iv.      Under varje låda, beskriv vilka restprodukter/avfall/emissioner m.m. som produceras (output) under aktiviteten. Ange också i vilken omfattning i termer som mycket eller lite, verksamheten producerar och vilken miljöpåverkan detta leder till.

c.       Vilka naturresurser används och varifrån kommer de?

d.       Vilka processer sker under utvinningen av naturresurserna och under tillverkningen av produkten? Vilken miljöpåverkan har dessa processer?

e.       Hur kommer naturresurser till t.ex. fabriken eller fiskodlingen och vad används de till där? Bildas det restprodukter och vad händer med dem?

f.        Var och hur transporteras produkten efter att den producerats?

g.       Vilka transporter används och vilka utsläpp leder de till?

h.       Vad händer med produkten efter att den blivit använd?

i.         Hur ser avfallstrappan för din produkt ut? Rita in t.ex. återvinning i flödesdiagrammet.

2.       För att en ekonomi ska kunna bli cirkulär behöver både konsumtions- och produktionsmönstren förändras. Beskriv hur produktionskedjan för din produkt ser ut i en:

a.       linjär ekonomi

b.       cirkulär ekonomi

3.       Är den produkt du valt miljömärkt? Ja eller nej.

a.       Om din produkt är miljömärkt. Vilken slags miljömärkning har produkten och vad betyder miljömärkningen?

4.

a.       Beskriv den eller de orsakerna som har störst miljöpåverkan i produktionskedjan för er produkt.

b.       Ge förslag på hur miljöpåverkan för den produkt du valt kan minskas.

Tips på länkar:
o   Vad är livscykelanalys? (text-fil)
https://www.slu.se/institutioner/energi-teknik/forskning/lca/vadar/

o   Filmer tillgängliga för alla lärare och elever som har konto på www.sli.se

1.       Plast: Plasten i vår vardag – mikroplast i haven och återvinning av plast

a.       Kod: V6267, tid: 12 min.

2.       Turism: Hållbar turism

a.       kod: V6343, tid: 14 min.

3.       Glas: Hållbar utveckling – återvinning av glasförpackningar

a.       kod: V6057, tid: 16 min.

4.       Staden: Härifrån till hållbarheten – Framtidens stad

a.       kod: U104607-07, tid: 6 min.

5.       Tips! Musikvideo – Göra skillnad. Återvinning, miljö, spara el – enkla tips

a.       kod: NK-556K1, tid: 4min.

o   Film om plast av RISE IVL: Nyfiken på hur plastmaterial blir till? https://www.youtube.com/watch?v=cSGNjdrbkOo

o   Filmer om återvinning från Förpacknings och tidningsindustrin https://www.ftiab.se/

1.       Plastförpackningar: https://www.ftiab.se/184.html

2.       Metall-Aluminium: https://www.ftiab.se/188.html

3.       Metall – Stålplåt: https://www.ftiab.se/188.html

4.       Glas: https://www.ftiab.se/187.html

5.       Tidningar: https://www.ftiab.se/186.html

6.       Eftersortering: https://www.ftiab.se/214.html

7.       Återvinning av plastförpackningar: https://www.youtube.com/watch?v=JBdQh3tPaN4

o   Handbok i schysst modekonsumtion från www.sverigeskonsumenter.se

https://www.sverigeskonsumenter.se/media/foyha00x/handbok_stilmedveten.pdf

o   Naturskyddsföreningen

1.       Film: Ett miljösmart klädval
https://www.youtube.com/watch?time_continue=29&v=4ySqT8Uuo20

2.       Följ T-shirten: https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/folj-t-shirten

3.       Klädskolan: https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/faktablad-kladskolan

4.       Bilaga till klädskolan: https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/bilaga-till-kladskolan

5.       Faktablad cirkulär ekonomi: https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/cirkular-ekonomi

6.       Faktablad – konsumtionsbaserade utsläpp: https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/faktablad-konsumtionsbaserade-klimatutslapp

7.       Faktablad Avfallstrappen: https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/faktablad-avfallstrappan

8.       Artikel om falsk miljömärkning: http://www.sverigesnatur.org/gron-guide/sa-lurar-kladindustrin-dig-med-falsk-miljomarkning/

9.       Vad kostar din tröja? https://swedwatch.org/wp-content/uploads/2018/12/um_tidning_web.pdf

10.   Rapport nr.21 Den blinda klädimporten – Miljöeffekter från produktionen av kläder som importeras till Sverige, https://swedwatch.org/wp-content/uploads/2016/12/swedwatch_-_den_blinda_kladimporten-1.pdf

11.   Faktablad Avfallstrappen: https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/faktablad-avfallstrappan

12.   Faktablad cirkulär och linjär ekonomi: Vårt nuvarande ekonomiska system kan beskrivas som en rak linje eftersom det i huvudsak bygger på att vi producerar varor genom att utvinna och utnyttja naturens resurser, som sedan slängs och blir till avfall. Faktablad cirkulär och linjär ekonomi: https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/cirkular-ekonomi