För lärare

Övningar & lärarmaterial

Välkommen till Human Nature skola. En webbsida som ska göra innehållet i utställningen Human Nature tillgängligt för flera. Antingen du jobbar med temat helt utan ett besök på museet eller använder materialet före eller efter ett skolprogram så hoppas vi att sidan kan inspirera dig och din grupp.

Sidan bygger på sex teman och under varje tema finns ett antal artiklar. Artiklarna har sedan uppgifter av olika slag som du kan göra med dina elever.

Här under finns allt material sökbart i ämnestaggar.

För tips eller  idéer på  nya övningar,  case, workshops, dilemmafrågor etc – skicka oss ett mejl. Adressen ser du i sidfoten.

Stort tack till den lärarreferensgrupp som varit med i processen.

Samarbeten och externa partners:

Mattias Lindholm -intendent Göteborgs naturhistoriska museum(biologisk mångfald)
Staffan Appelgren & Anna Bohlin – socialantropologer Göteborgs universitet(Leva med saker)
Maria Ojala – docent psykologi Örebro universitet(Hot & hopp)
Medskaparna – Nikolas och Ingrid Berg (Naturens rättigheter)
Pella Larsdotter Thiel – ekolog och ordförande i Omställningsnätverket(Naturens rättigheter)
Lina Ekdahl – poet(Ån – Naturens rättigheter)
Maria Lindqvist – lektor Hållbar utveckling(Livscykelanalys – LCA)

Hitta material

Välj ett eller flera ämnesområden nedan för att visa tillhörande material

Välj alla
Tema

TÄNKA OM

Material
Geografi / Historia

Den gemensamma resursen – Uppgifter

Detta material hör till artikeln:
  1. Vad innebär traditionen ”En skål, en sked”?
  2. Vad menas med att en resurs är gemensam? Ge ett par exempel på gemensamma resurser.
  3. Vilken slags resurs försökte ”En skål, en sked” skydda? Varför då?
  4. Hur förändrades ursprungsbefolkningens sätt att leva av att européerna anlände till Nordamerika? Beskriv minst tre förändringar!
  5. Vad finns det för fördelar och nackdelar med traditionen ”En skål, en sked”? Motivera!
  6. Vilka gemensamma resurser som delas av människor är idag hotade?
Material
Naturkunskap / Samhällskunskap

År 2050: vi klarade det! – Case

Detta material hör till artikeln:

Året är 2050.

Världens stora miljöproblem har löst sig – klimatförändringarna har hejdats, all plast ur haven har rensats, skövlingarna av världens regnskogar har avtagit, inga djurarter är längre hotade av människans påverkan. Samtidigt lever fler människor än någonsin på jorden. Världen är grön och hållbar.

Jobba i grupper.

Hur gick vi tillväga? Hur nådde vi hit? Vilka förändringar genomfördes? Vem genomförde dem; politiker, företag, befolkningen?

Ett tips är att fokusera på hur ett område i taget förändrades, exempelvis:

• Mat
• Resor
• Kläder
• Boende

Material
Svenska / Teknik

Lös ett miljöproblem – Övning

Detta material hör till artikeln:

Mattias Goldmann pratar om klimatförändringarna och presenterar tekniken som en lösning i filmklippet ovan. Nu är det din tur!

Välj ett miljöproblem och fundera ut en tänkbar teknisk lösning.  Börja med att förklara vad problemet är. Försök beskriv din lösning så tydligt som möjligt. Spela in ett filmklipp på max 3 minuter där du presenterar ditt förslag.

Material
Samhällskunskap / Teknik

Mattias Goldman – Film – Diskussionsfrågor

Detta material hör till artikeln:

Titta på filmen med Mattias Goldman.

  1. Mattias Goldman anger tre skäl till att mänskligheten kommer vinna klimatkampen och lyckas hejda klimatförändringarna. Vilka är hans tre skäl? Kommer du på fler skäl för att vi kommer klara det?
  2. Mattias Goldman nämner telefonen som ett exempel på en uppfinning som blivit mer klimatsmart. Kommer du på fler exempel på teknik som blivit mer miljövänlig idag än hur de var för 10, 20, 50 eller 100 år sedan? Motivera!
  3. Mattias Goldman är optimistik över att tekniken kan bidra till en mer klimatsmart framtid. Räcker det eller måste andra åtgärder också vidtas för att vi ska klara av det? Motivera!
Material
Ekonomi / Samhällskunskap

Alf Hornborg – Film – Diskussionsfrågor

Detta material hör till artikeln:

Titta på filmen med Alf Hornborg.

Att vi kan byta varor och tjänster med varandra genom pengar är en grundläggande idé i vårt samhälle. Men om vi ska bygga en mer hållbar framtid så kanske vi måste ifrågasätta grundläggande överenskommelser för att komma framåt.

  1. Alf Hornborg gör en parallell till spelet Monopol.  Vad vill han säga med det tror du?
  2. Alf föreslår att vi borde ha två slags pengar. Vad tror ni om den idén?
  3. Skulle vårt samhälle fungera utan pengar?
  4. Fundera över för- och nackdelar om samhället inte använde pengar. Kan ni se alternativ som skulle leda till mindre rovdrift på naturen?

 

Material
Hem & konsumentkunskap / Psykologi

Låna eller byta istället för att köpa – Övning

Detta material hör till artikeln:

Denna övning bygger på att ni gör en överenskommelse i klassen. Om det är något ni behöver tillfälligt under två veckors tid ska du istället låna, låna ut eller byta. Istället för att köpa det du behöver ska du be att få låna av någon som redan har en liknande sak. Du kan även erbjuda att låna ut något som du redan har eller erbjuda en sak i utbyte mot något annat.

Tänk i första hand på saker som du verkligen känner att du vill köpa. Fundera på hur du kan få den saken genom att låna eller byta. Det blir extra intressant om du frågar personer som inte är din familj eller dina närmsta vänner.

Efter att du lånat, lånat ut eller bytt en sak med någon ska du skriva en reflekterande text. Frågor att fundera på:

• Hur kändes det?

• Hur påverkades dina relationer?

• Kan du tänka dig att fortsätta göra på detta sätt framöver? Motivera!

Material
Hem & konsumentkunskap / Samhällskunskap

Emma Öhrwall – Film – Diskussionsfrågor

Detta material hör till artikeln:

Titta på filmen med Emma Öhrwall.

  1. I filmen säger Emma att vi lever i ett överflöd. Håller du med? Har vi ett överflöd av allt eller av vissa saker? Motivera!
  2. Idag har vi bibliotek för att dela på böcker. Skulle det fungera att ha bibliotek för andra saker än böcker? Vilka slags saker skulle fungera bra att dela på, vad skulle fungera mindre bra?
  3. I filmen säger Emma ”Därför skulle jag vilja utmana dig att gå från att vara en passiv konsument till att bli en aktiv deltagare.” Vad innebär det tror du?
  4. Vad skulle du kunna tänka dig att dela med andra i familjen, i skolan och i samället?
  5. Vilka för- och nackdelar ur ett hållbarhetsperspektiv kan du se om fler människor börjar dela på saker?
  6. I filmen berättar Emma om Smartakartan.se som är ett sätt för människor att hitta sätt att dela på saker och tjänster. Känner du till några initiativ som har tagits där du bor? Vad skulle du vilja skapa för initiativ? Skriv till oss och berätta! Vår mailadress är: skolinfo@varldskulturmuseet.se.
Material
Religion

Sedna och Potlatch – Fördjupningstext – Uppgifter

Detta material hör till artikeln:

Läs texten om Sedna och Potlatch.

  1. Jämför de två synsätten på naturen i Sedna-myten och i Potlatchceremonierna. Vilka likheter respektive olikheter finns?
  2. Jämför Sedna-myten med en valfri svensk myt (exempelvis från fornnordisk mytologi) och en annan (till exempel från de grekiska eller egyptiska mytologierna eller från en ursprungsbefolkning i en annan del av världen, exempelvis aboriginerna i Australien) som på något sätt handlar om naturen. Titta på hur de skiljer sig och vad de har gemensamt. Beskriv. Kolla upp de geografiska förutsättningarna och klimatet i de olika områdena och fundera på hur detta har påverkat mytens utformning. På vilket sätt avspeglas detta i mytens sätt att beskriva människans relation med naturen i de olika delarna av världen?
  3. Om du fick fria händer att skapa en modern myt som beskriver människans relation med naturen idag utifrån de utmaningar vi ser och den värld vi lever i, hur skulle den se ut? Beskriv så målande du kan, och tänk på att myter är till för att hjälpa oss förstå vår värld och vår relation till den.
Material
Religion

Sedna och Potlatch – Fördjupningstext

Detta material hör till artikeln:

Sedna och Potlatch

Av Martin Schultz, intendent för nordamerika på Etnografiska  museet i Stockholm

Sedna har många olika namn men återfinns över hela det arktiska området, från Grönland till Alaska och till och med i en liten del av östligaste Sibirien. Hon är en havsgudinna som dyrkas av inuiterna. Det finns olika varianter av myten, men i en av dom sägs det att hon var en vacker ung kvinna med långt hår som hade många unga män som ville gifta sig med henne. Hon vägrade tills en dag när en bra jägare kom och hon gifte sig med honom och flyttade till hans hem. Han behandlade dock henne illa och hon bad sin pappa att komma och rädda henne. När de två flydde med båt fick mannen reda på det och skickade en storm över dem. Pappan blev rädd att de skulle sjunka och kastade Sedna överbord, eftersom han ändå tyckte att det var hennes fel. Hon försökte hålla sig kvar i båtens reling så pappan skar av hennes fingrar som då förvandlades till havsdjuren. Sedna sjönk ner i havet och hennes ben blev till en valstjärtfena. På så sätt blev hon havets och bytesdjurens gudinna.

Den delen av Skandinavien som ligger norr om Polcirkeln har stora skogar medan den arktiska delen av Nordamerika är mycket mer ofruktbar och har ett hårdare klimat. Stora landlevande djur, som till exempel caribou, en nordamerikansk ren, flyttar sig efter årstiderna så de inuitiska jägarna har valt att främst hålla sig vid havet och den omväxlande och tillgängliga faunan där. Både valar, till exempel grönlandsval, vitval och narval samt olika sorters sälar, valross och fisk och sjöfågel jagas med båt. På vintern fångas säl och fisk genom hål borrade i isen i frusna sjöar och hav.

Matbrist förklarades genom att man sa att Sedna var missnöjd med människornas beteende och att bytesdjuren hade fastnat i hennes långa hår och att man därför inte kunde hitta dem. Människornas fel och brister behövde rättas till. En shaman, en rituell expert, blev därför tvungen att låta en av sina två själar lämna kroppen och dyka ner till hennes hem i havet och kamma hennes hår och på så sätt blidka henne och släppa lös djuren. Detta återställde balansen och gav god jakt igen.

De lokala levnadssätten och jakten på föda har försvårats på grund av den storskaliga valjakten som bedrivits av européer sedan tidigt i modern historia. Det har bidragit till en minskning i antal och att de närmar sig utrotning. Idag godkänner följande länder kommersiell valjakt; Kanada, Färöarna, Grönland, Island, Indonesien, Japan, Norge, Ryssland, Sydkorea, USA och Saint Vincent och Grenadinerna.

Idag lever människorna i de arktiska regionerna av Nordamerika fortfarande i stort sett på vad landet ger. Den lokala maten kallas ”country food”. Det finns dock snabbköp även där och en av de lokala delikatesserna är idag ”muktuk”, frusen valhud och späck med soja. Det på grund av miljöförändringarna uppvärmda havet gör att nya arter hittar till de arktiska kusterna, till exempel maneter. Dessa för med sig nya utmaningar och som en följd av kristendomens inträde finns inte heller längre några shamaner kvar som kan ”kamma” Sednas hår.

Potlatch

På den amerikanska nordvästkusten, från Alaska ner till Washington och Oregon, möts Stilla havet och delar av den amerikanska bergskedjan Cordillera (med Rocky Mountains som sin mest kända del). De höga bergen hjälper till att skydda mot den extrema kylan och de varma havsströmmarna bidrar till milda temperaturer och hög luftfuktighet. Hela området är täckt av skogar som utgör den största tempererade regnskogen i världen. På grund av geografin i området har kulturerna som vuxit fram där byggt sina byar vid havet och levt i samklang med det. Vissa grupper var aktiva valjägare, andra tog hand om ilandflutna djur på stränderna, men all sorts marint liv togs tillvara, inklusive kelp, en sorts alg.

I denna bördiga region, rik på både landlevande och marina resurser, har en annan tradition kring förhållandet mellan människa och natur vuxit fram. Potlatch kallas de fester där folk från olika stammar möttes för att överföra ledarskap, komma ihåg sina döda, namnge barn och för giftermål. Här överfördes också användanderätten för landområden, i detta ingår sådant som fiskerättigheterna eller rätten att använda en strand rik på musslor. Med dessa rättigheter kom skyldigheter som syftar till att upprätthålla balansen i hela systemet. Eftersom inget skriftsystem fanns före européernas ankomst bevarades traditionen helt enkelt genom att de som hade varit med kunde dela minnena med andra. Potlatch beskrivs ibland som en ”gåvoceremoni” men det är egentligen så mycket mer än så. Eftersom det ingick i ritualen att förstöra saker (till exempel mat och kläder, men också arbetskraft i form av slavar som dödades), förbjöds det enligt lag i Kanada 1884. Förstörandet av saker var ett sätt att visa rikedom. Antropologer under 1900-talets första hälft beskrev detta som ett perverterat system eftersom det inte passade in i deras egen världsuppfattning. Det som ofta inte nämndes var att sjukdomarna som européerna förde med sig dödade upp till 90% av lokalbefolkningen. Rätten att bära vissa regalier, och med den även kravet på att ta väl hand om föremålen, överfördes vid Potlatch-ceremonierna. Därför medförde de oväntade dödsfallen av en så stor del av befolkningen, och därmed de som bar på kunskapen, aldrig förut skådade utmaningar. Hela byar förstördes och plundrades på föremål av européer som ville dokumentera den ”utdöende rasen” och visa upp dem i sina museum eller samlingar. Det som betraktades som oanvändbart förstördes. Att förstöra istället för att samla på sig rikedomar passade inte in i den euroamerikanska världsbilden. Inte förrän 1951 ändrades lagen igen och förbudet togs bort.

Potlatch-fester hade en officiell prägel och kan inte jämföras med till exempel en europeisk bankett. Potlatch kommer från Chinookspråkets ord för ”gåva” eller ”att ge bort”. De följer satta regler och används i olika syften. Ett är att överföra landrättigheter, inklusive rätten att använda resurserna. Med detta kommer skyldigheter. Ägaren är en del av ett samhälle och samhället bör också tjäna på detta. Oavsett så måste man undvika överanvändning för att säkerställa framtida tillgångar.

Utöver all påverkan utifrån och att européerna grundlade städer och byar längs hela den nordvästra kusten, så måste ursprungsbefolkningen nu möta nya utmaningar. Till exempel effekterna av Fukushima, kärnkraftverket som havererade till följd av en jordbävning i Japan 2011,  som nådde kusten och påverkade laxen som migrerar mellan Stilla havet och vattendragen längs hela kusten. Men miljöförändringarna sträcker sig ännu längre än så. Global uppvärmning och överfisket av våra hav ger stora effekter på livet i havet. Djuren närmast kusten är just nu minst påverkade, men de ute i havet stöter hela tiden på nya problem. Valjakten ledde ju nästan till utrotning av de stora valarna, men när de nu börjar återhämta sig lite svälter andra, som till exempel späckhuggaren, ihjäl i vissa områden. Tidningarna skrev så sent som i april 2019 om vilken oerhörd påverkan överfisket, nedskräpningen av haven och människornas resande på vattnet har på miljön, bland annat längs kusten utanför staten Washington. Flera grupper av ursprungsbefolkningar där har startat nya rörelser för att skydda det marina livet. Men då detta kanske hjälper på kort sikt, fokuserar det bara på konsekvenserna men når inte de bakomliggande orsakerna.

Material
Filosofi / Religion

Vad är ett gott liv? – Uppgifter

Detta material hör till artikeln:
  1. En religion är en livsåskådning, men en livsåskådning behöver inte vara en religion. En livsåskådning innebär ju helt enkelt ett sätt att se på livet och hur det bör levas. Välj ut två av de stora religionerna i världen idag som inte är besläktade med varandra, till exempel hinduism och islam, och ta reda på vad de säger om vad det innebär att leva ett gott liv och att vara en god människa; helt enkelt vad meningen med livet är.Välj sedan ut minst en icke-religiös livsåskådning, till exempel humanismen, och gör samma sak.Avsluta med att jämföra de tre med varandra. Hur skiljer sig de två religionerna från varandra? Vad har de gemensamt? Vad är likheterna och skillnaderna mellan religionerna och den icke-religiösa livsåskådningen? Vilka är mest lika? Mest olika? Varför tror du att det är så?
  2. I religionerna ingår oftast en skapelseberättelse eller liknande myt för att förklara livets uppkomst och ge svar på de grundläggande frågor vi människor alltid har brottats med; hur kom vi hit? varför är vi här? varför måste vi dö? och vad händer efter döden?  Svar på dessa frågor går även att finna inom vetenskapen, t.ex i Charles Darwins evolutionsteori.

    Fundera på hur dessa olika synsätt skiljer sig åt respektive liknar varandra och gör en kort allmän jämförelse. Vad det gäller den mer specifika frågan om synen på människans relation med naturen, hållbar utveckling och miljöfrågan, vilket synsätt skulle du säga mest gynnar miljön och naturen i det långa loppet? Argumentera för din sak och ge tydliga exempel tagna från minst en skapelseberättelse och ett naturvetenskapligt perspektiv för att stödja din tes.

  3. Hur skulle Sverige förändras om ”buen vivir”-principerna skrevs in i vår grundlag precis som i länderna i Sydamerika?
  4. Formulera din egen livsfilosofi. Vad innebär ”ett gott liv” för dig? Försök också att ge svar på frågorna: hur kom vi hit? varför är vi här? varför måste vi dö? och vad händer efter döden?  Slutligen, analysera din filosofi och jämför den med de etablerade religionerna och naturvetenskapen. Vilken/vilka är den mest lik?
Tema

NATURENS RÄTTIGHETER

Material
Biologi / Filosofi / Religion / Samhällskunskap

För vem finns vattnet – Pella Thiel – Fördjupningstext

Detta material hör till artikeln:

Jämlikt möte med naturen

Av Pella Thiel. Hon är koordinator för nätverket Naturens rättigheter i Sverige samt expert i FN-initiativet Harmony with Nature.

När floder och regnskog får rättigheter som juridiska personer utmanas mycket i vår världsbild. Pella Thiel skriver om en omställning i vår relation till naturen.

Ko au te Awa, Ko te Awa ko au. På Nya Zeeland berättar talesättet ”Jag är floden, floden är jag” om relationen mellan maorifolket och floden Whanganui. Floden blev, likt många av världens floder, under industrialiseringen allt mer påverkad, förorenad och uppdämd. Under hela 1900-talet gick maorierna, gång efter annan, till domstol för att värna flodens liv och hälsa. Rättsprocessen innebar en kollision mellan deras världsbild och den västerländska synen på floden som något som kunde delas upp i beståndsdelar och ägas. Floden uppfattas av maorierna som en levande entitet med sin egen personlighet och livskraft. Omsorgen om floden är lika mycket en omsorg om dem själva och den värld de är en del av. Att ta av flodens vatten är då att ta en del av folket. Att vanhelga och förorena vattnet är att vanhelga och förorena folket.

Egna rättigheter

Lösningen på processen blev att ge Whanganui status som juridisk person med egna rättigheter. Floden fick mänskliga representanter med uppdrag att föra dess talan, en utsedd av staten och en av maorierna. Beslutet som fattades av Nya Zeelands parlament i mars 2017 innebär att ingen äger floden, den äger sig själv. Det var en pragmatisk lösning på en svår och lång process. Whanganui sällade sig därmed till en växande rad av domslut som erkänner rättigheter för naturen. Floder i Colombia, Indien och senast Bangladesh har fått status som juridiska subjekt, liksom Colombias del av Amazonas regnskog. Enligt domstolarna bakom besluten kan de inte skydda naturen om den saknar egna rättigheter. Ecuador har sedan tio år en konstitution som erkänner rättigheter för naturen och i USA hävdar flera lokalsamhällen att ekosystem har rättigheter.

Frågan är som en akupunkturpunkt för vår idé om utveckling. Man skulle kunna hävda att en grundläggande föreställning i vår kultur är att andra levande varelser är objekt, som vi kan göra lite hur vi vill med. Deras behov är inget att ta hänsyn till eftersom deras värde främst utgörs av värdet för oss människor.

Uppfattningen är långt ifrån ny. Kristendomen beskrev människan som Guds avbild, skapad på den sjätte dagen för att härska över allt annat levande och lägga det under sig. Det naturvetenskapliga projektet, som inleddes under upplysningstiden, rationaliserade så småningom bort Gud men behöll bilden av människan som alltings mått, med uppdraget att kontrollera och dominera världen. Förståelsen av naturen som resurs för människor är en förklaring till varför vi framför allt annat prioriterar en växande ekonomi som ska leverera välstånd till oss. Utveckling innebär då att ta så mycket som möjligt, i bästa fall utan att begränsa möjligheterna att ta för sig i framtiden.

Mätandet som religion

I det naturvetenskapliga projektet blev vetenskapen den legitimerande rösten i samhället. Mätandet den nya religionen. Huruvida något är sant kan man bara veta om det går att mäta. Ingenting är egentligen heligt. Så mäter vi upp världen och inser att vi håller på att spränga gränserna för vad den tål av mänsklig konsumtion. Vad gör vi då?

Om naturen främst finns till för människor blir svaret att så effektivt som möjligt förvalta det vi kallar för naturresurser, ekosystemtjänster, eller till och med naturkapital. Även samtalet om hållbarhet handlar om detta. När det är så tydligt hur vi misshandlar naturen verkar det som om ännu mer kontroll är av nöden. Vi behöver behandla ekosystemen smart, så att vi inte överskrider förmågan att producera det vi behöver, eller absorbera det vi lämnar ifrån oss. Att förstöra naturen är dåligt, eftersom det kan slå tillbaka på oss själva.

Det är utgångspunkten för en kultur av kolonisation. Med det synsättet blir en relation till naturen omöjlig. Relationer uppstår mellan subjekt. Om naturen enbart är ett objekt, som inte behöver behandlas med respekt för sin egen skull, hur ska vi då kunna ha en relation med den?

Utmanar hela synen

Den globala rörelsen för naturens rättigheter utmanar hela den synen på världen och anser att vi behöver en mer djupgående förändring. Inspirerad av maoriers och andra urfolks världsbild vilar den på en förståelse av människan som en del av livets väv. Människorna har en uppgift: att beskydda och ta hand om annat liv. Maorierna har ett ord för detta – kaitiakitanga. Det kan översättas som beskyddarskap eller omsorg och innebär en ömsesidighet. Naturen behöver ge de människor som tar hand om den – kaitiaki – vad de behöver för att fylla sina behov, både fysiska och andliga. Kaitiaki är ansvariga för att naturen behåller sin förmåga att göra det även i fortsättningen, att den behåller sin livskraft.

Ömsesidighet

När naturen har rättigheter, behov och intressen kan vi ingå i relationer präglade av ömsesidighet. Vi kan förvalta oss själva, i stället för att försöka förvalta naturen. Vi kan bygga en kultur på partnerskap, i stället för på dominans och kontroll. Inte minst kan vi börja fundera över vad det betyder att inte bara ta lite mindre, lite mer effektivt, utan att även ge tillbaka.

Men hur ger vi tillbaka?
Går det att veta vad en flod vill? Den relation mellan människa och natur som talesättet ovan avslöjar, där floden faktiskt uppfattas som en del av en själv, speglar en kulturell känslighet för det mer-än-mänskliga, där det är möjligt att lyssna till vad en flod säger. I den västerländska kulturen har vi tappat det mesta av den förmågan. Kanske är vi, åtminstone för en tid, hänvisade till det vi kan mäta av hälsa och välmående för skogar, sjöar och floder. Om vi kan göra det med en strävan att få reda på vad naturen behöver så är det en väg till en mer intim relation. Där det är möjligt att förstå oss som delar av en levande helhet och höra vad naturen säger, bortom det mätbara.

Denna essä publicerades först i Naturskyddsföreningens tidning Natur och används med vänligt tillstånd av Naturskyddsföreningen. Länk.

Material
Svenska

Ån – Film – Diktanalys

Detta material hör till artikeln:

Ån
En å
en å för en and
en å för skräddare
märlor
hoppkräftor
näckrosor
en slänt
bredvid
att sitta på
för mig
såklart för mig
för dig också
jaja
såklart
för dig också
ja
för oss
en å för eftermiddagen
för
kvällspromenaden
det är tur att det finns
en
å
för mig
för dig
jaja såklart för dig också
ja
för oss
för
vila
återhämtning
avfallshantering
en å att slänga skräp i
en å att pissa i
en å att köra över
på en bro över ån
det är tur
att tung trafik har en bro
har ån tur
är det åns tur nu
har ån rätt
att förbereda
ett uppror
en å är en å
just en å
född å
född till att vara å
rätt att porla strömma som en å
bereden väg för ån
vassen som kantar
märlor som städar
ett omlopp som löper
från sjöar
mot havet
vatten i kranen
regnet som landar i ån
en å är en å
just en å
du har rätt att vila vid ån
spegla dig
såklart du har rätt att spegla dig
under eftermiddagen
på kvällspromenaden
vilar
ån
vid sin rätt
att vara just en å
även om ingen vilar invid
rinner ån
under eftermiddagen
under månen
under isen
under tung trafik
förbereder ett uppror

Text: Lina Ekdahl poet

Titta och lyssna på filmen Ån. Läs sedan igenom texten för dig själv.

• Är det några ord som är svåra i texten?

• Har du någon gång varit vid en å?

Samtala kring följande frågor:

• Vad handlar dikten om, för dig?
• Vilket är diktens budskap, enligt dig?
• Kan du hitta ord eller stycken i texten som kan betyda flera olika saker- ha flera innebörder, i så fall vilka?
• Är dikten bra eller dålig? Motivera!
• Finns det några ställen i dikten där du ser att dikten ändrar perspektiv? Vilka?
• När är människan i fokus och när är naturen i fokus?

Material
Biologi / Filosofi / Hem & konsumentkunskap

Lära av naturen – Diskussionsfrågor

Detta material hör till artikeln:

I artikeln ”Lära av naturen” står det: ”Naturen lär oss att allt hänger samman i levande system. Varje handling påverkar helheten.”

1.    Vad är det naturen kan lära oss tror du? Ge konkreta exempel.

2.    Hur kan en förändrad natursyn påverka vår syn på människans roll i det stora ekosystem där vi ingår?

3.    Känns det hoppfullt eller är det nedslående att våra handlingar påverkar det stora systemet? Motivera!

4.    Fundera  över ett tillfälle där du förändrade ditt sätt att se på och förhålla dig till naturen. Vad bidrog till denna förändring?

5.    Naturen lär oss att små förändringar kan ge stor effekt. Vad kan det lära oss om vår förmåga att förändra?

6.    Hur kan vi vara exempel och förebilder genom våra sätt att förhålla oss till naturen?

7.    Hur kan vi lära oss att leva i balans och i fred med jordens ekosystem – som individer, grupper, organisationer och samhällen?

8.    Hur lär vi med både hand, hjärna och hjärta?

Material
Filosofi / Naturkunskap / Samhällskunskap

Naturens rätt är lag – Case

Detta material hör till artikeln:

Tänk dig in i följande framtidsscenario: Vi lever i en tid när naturens rättigheter är en självklarhet.

• Hur ser det ut?

• Hur gick det till?

• Hur påverkar detta samhället?

• Hur konsumerar och producerar vi varor och tjänster i ett sådant samhälle?

• Vilka vinster kan du se med ett sådant samhälle? Vinster för vem/vilka?

• Vilka utmaningar kan du se med ett sådant samhälle?

Material
Biologi / Filosofi / Samhällskunskap

Undersök naturens rätt internationellt – Uppgifter

Detta material hör till artikeln:

Ta reda på och beskriv ett exempel där en stad, region, nation eller annan myndighet har infört naturens rättigheter i lagen. Använd gärna exemplet i fördjupningstexten om Ecuador.
• Hur gick det till, vilka aktörer bidrog, varför togs beslutet?
• Hur har det gått sedan, när man försökt tillämpa lagarna?

Diskutera:

• Vad man kan lära av de erfarenheter som finns hittills i olika länder, när det gäller möjligheter och utmaningar i att införa rättigheter för ekosystemen?
• Kan samma utveckling ske i Sverige som i andra länder?
• Vad skulle behövas för att det skulle bli verklighet?
• Vilka känslor har du inför ett sådant scenario?

Material
Biologi / Naturkunskap / Samhällskunskap

Lokalt engagemang – Uppgifter

Detta material hör till artikeln:

Reflektera/diskutera:

1) Tänk dig/er att platsen på något sätt hotas av exempelvis vägbygge, gruvprospektering, föroreningar eller annat. Hur kan det påverka lokalsamhället? Hur berörs du/ni? Vad har hänt med lokalbefolkningen på andra platser när ekosystem har slagits ut av exploatering?

2) Vad skulle det betyda för lokalbefolkningen om platsens ekosystem hade rättigheter och kunde skyddas för sin egen skull, inte bara för att den är nyttig för människan? Vilka möjligheter och utmaningar ser ni i detta scenario, på vilket sätt skulle det påverka lokalsamhället?

3) Tänk dig/er att lokalsamhället skulle ha vetorätt om rättigheterna för ett ekosystem hotas av stat eller näringsliv som vill utvinna exempelvis metaller till mobiler, batterier eller för att producera ”grön” energi. Vilka konflikter kan uppstå och hur kan de hanteras?

Material

Deklarationen Moder jords rättigheter – Uppgifter

Detta material hör till artikeln:

Läs Deklarationen om Moder Jords rättigheter i rutan nedanför.

• Kan deklarationen om Moder jords rättigheter skydda klimatet, ekosystemen och den biologiska mångfalden?

• Hur skulle deklaration om den antogs påverka samhällets produktion och konsumtion, vårt sätt att bruka naturen?

• Vilka är utmaningarna och möjligheterna i att förverkliga idén?

• Skiljer sig synen på naturen i deklarationen sig från den världsbild du/ni upplever i samhället runt dig/er idag?

Material
Biologi / Naturkunskap / Samhällskunskap

Deklarationen om Moder Jords rättigheter

Detta material hör till artikeln:

Allmän deklaration om  Moder Jords rättigheter

Denna deklaration är inte ännu antagen av FNs generalförsamling utan är än så länge ett förslag. Antagen på  Världens folks konferens om klimatförändring och Moder Jords rättigheter 

Cochabamba, Bolivia, April 2010.

Ingress

Vi, jordens folk och nationer: …

som inser att vi alla är en del av Moder Jord, en odelbar, levande gemenskap av ömsesidigt beroende varelser med ett gemensamt öde; … som tacksamt bekräftar att Moder Jord är källan till liv, näring och lärande och att hon förser oss med allt vi behöver för att leva väl; … som erkänner att det kapitalistiska systemet och alla former av skövling, exploatering, övergrepp och nedsmutsning har orsakat Moder Jord stor förödelse, förnedring och sönderfall, vilket sätter livet som vi känner det i dag på spel genom fenomen som klimatförändringen; … som är övertygade om att i en livsgemenskap där vi är beroende av varandra är det omöjligt att erkänna endast människors rättigheter utan att orsaka obalans för Moder Jord; … som slår fast att för garantera de mänskliga rättigheterna är det nödvändigt att erkänna och försvara Moder Jords och alla hennes varelsers rättigheter, samt att det finns kulturer, praxis och lagar som redan gör detta; … som är medvetna om vikten av att skyndsamt vidta kraftfulla kollektiva åtgärder för att omvandla de strukturer och system som orsakar klimatförändringar och andra hot mot Moder Jord; … tillkännager denna allmänna ​ deklaration ​ om Moder Jords rättigheter, och uppmanar FN:s generalförsamling att anta den som en gemensam riktlinje för alla folk och alla nationer i världen, och med målet att varje individ och institution ska ta ansvar för att genom undervisning, utbildning och medvetandegörande främja respekt för dessa rättigheter och genom snara och stegvisa åtgärder och mekanismer, nationella såväl som internationella, säkerställa att de bekräftas och tillämpas universellt och effektivt bland världens alla folk och stater.

ARTIKEL 1: MODER JORD

(1) Moder Jord är en levande varelse.

(2) Moder Jord är en unik, odelbar, självreglerande gemenskap av besläktade och samverkande varelser som försörjer, inrymmer och reproducerar alla varelser.

(3) Varje väsen definieras genom sina relationer som en integrerad del av Moder Jord.

(4) Moder Jords inneboende rättigheter är omistliga eftersom de härstammar från samma källa som hennes egen existens

(5) Moder Jord och alla varelser har rätt till alla de inneboende rättigheter som erkänns i denna deklaration utan åtskillnad av något slag, såsom mellan organiska och oorganiska varelser, arter, ursprung, användning för människor, eller någon annan status.

(6) Precis som människor har mänskliga rättigheter, har också alla andra varelser rättigheter som är specifika för deras art eller sort, och lämpade för deras roll och funktion i de gemenskaper inom vilka de existerar.

(7) Varje varelses rättigheter begränsas av andra varelsers rättigheter och varje konflikt mellan deras rättigheter bör lösas på så vis att Moder Jords integritet, balans och hälsa bibehålls.

ARTIKEL 2: MODER JORDS INNEBOENDE RÄTTIGHETER

(1) Moder Jord och alla varelser som hon består av har följande inneboende rättigheter:

(a) rätten till liv och att existera;

(b) rätten att respekteras;

(c) rätten att regenerera sin biologiska kapacitet och att fortsätta sina vitala cykler och processer fri från mänskliga störningar;

(d) rätten att behålla sin identitet och integritet som en egen, självreglerande och samverkande varelse;

(e) rätten till vatten som en källa till liv;

(f) rätten till ren luft;

(g) rätten till fullständig hälsa;

(h) rätten att vara fri från föroreningar, avgaser och giftigt eller radioaktivt avfall;

(i) rätten att inte få sin genetiska struktur modifierad eller störd på ett sätt som hotar dess integritet eller vitala och sunda funktionsförmåga;

(j) rätten till en fullständig och snar gottgörelse som svar på kränkning av de rättigheter erkänns i denna deklaration och som orsakats av mänsklig aktivitet;

(2) Varje varelse har rätt till en plats och att spela sin roll i Moder Jord för att hon ska fungera harmoniskt.

(3) Varje varelse har rätt till välbefinnande och att leva fri från tortyr eller grym behandling från människor.

ARTIKEL 3: MÄNNISKORNAS SKYLDIGHETER GENTEMOT MODER JORD

(1) Varje människa har ansvar för att respektera och leva i harmoni med Moder Jord.

(2) Människor, alla stater och alla offentliga och privata institutioner måste:

(a) agera i enlighet med de rättigheter och skyldigheter som erkänns i denna deklaration;

(b) erkänna och främja ett fullständigt genomförande och upprätthållande av de rättigheter och skyldigheter som erkänns i denna deklaration;

(c) främja och delta i lärande, analys, tolkning och kommunikation om hur man kan leva i harmoni med Moder Jord enligt denna deklaration;

(d) se till att strävan efter människans välbefinnande bidrar till Moder Jords välbefinnande, nu och i framtiden;

(e) fastställa och tillämpa effektiva normer och lagar för att försvara, skydda och bevara Moder Jords rättigheter;

(f) respektera, skydda, bevara och vid behov återställa integriteten, Moder Jords livsviktiga ekologiska cykler, processer och balanser;

(g) garantera att de skador som orsakas av människors kränkningar av de inneboende rättigheter som erkänns i denna deklaration åtgärdas och att de ansvariga ställs till svars för att återställa Moder Jords integritet och hälsa;

(h) stärka människors och institutioners förmågan att försvara Moder Jords och alla varelsers rättigheter;

(i) vidta försiktighets- och restriktionsåtgärder för att förhindra att mänskliga aktiviteter orsakar utrotning av arter, förstörelse av ekosystemen eller störningar i ekologiska kretslopp;

(j) garantera fred och eliminera kärnvapen, kemiska vapen och biologiska vapen;

(k) främja och stödja metoder som innebär respekt för Moder Jord och alla varelser, i enlighet med deras egna kulturer, traditioner och sedvänjor;

(l) främja ekonomiska system som är i harmoni med Moder Jord och i enlighet med de rättigheter som erkänns i denna deklaration.

ARTIKEL 4: DEFINITIONER

(1) Termen ”varelse” inkluderar ekosystem, natursamhällen, arter och alla andra naturliga enheter som existerar som en del av Moder Jord.

(2) Ingenting i denna deklaration begränsar erkännandet av andra inneboende rättigheter för alla varelser eller för någon specifik varelse.

 

Material
Biologi / Naturkunskap / Samhällskunskap

Moder jords rättigheter – Uppgifter

Detta material hör till artikeln:
  1. Vilka tankar och känslor väcks när du läser texten om naturens rättigheter?
  2. Vad är ”natur”?
  3. Kan naturen ha en egen röst?
  4. Kan man ”lyssna” till ekosystemen och förstå deras behov?
  5. Vilken skillnad gör det om vi behandlar naturen som ”objekt” eller som ”subjekt” med egna rättigheter?
Material
Biologi / matematik / Svenska

Gör en publikundersökning – Övning

Detta material hör till artikeln:

Vad tycker människor. Ska naturen ha egna rättigheter?

Gör en publikundersökning eller enkät. Presentera resultatet för varandra.

Jobba i mindre grupper. Gruppen får bestämma hur de ska undersöka denna fråga.

• Vilka ska vi fråga?

• Hur ska vi fråga. Hur formulerar vi frågan? Ska vi ha en följdfråga?

• Hur ska vi presentera?

Använd gärna staplar och diagram för att åskådliggöra era svar.

Material
Biologi / Filosofi / Naturkunskap

Pella Thiel – Film- Diskussionsfrågor

Detta material hör till artikeln:

Titta på filmen med Pella Thiel.

  1. Har vi människor ett ansvar för andra levande organismer? Vad skulle det ansvaret i så fall vara?
  2. Vad vill floden och vad vill skogen, undrar Pella Thiel i filmen.  Vem kan veta vad en skog vill?
  3. Vad tror ni att Pella menar med att ”tillfredsställa mänskliga behov och samtidigt respektera andra livsformer”?
Tema

VÅRA SAKER

Material
Fysik / Kemi / Teknik

Hållbar design – Livscykelanalys

Detta material hör till artikeln:

Livscykeltänkande 

För att kunna mäta den miljöpåverkan som produktion av varor och tjänster har i våra moderna samhällen så görs ofta en livscykelanalys – här förkortat LCA. Det är ett sätt att följa produkten från början till slut för att på så sätt kunna veta och mäta hur stor dess totala klimatpåverkan blir. När man gör en LCA använder man sig  av livscykeltänkande och systemtänkande. I den här uppgiften kommer ni att få träna er på livscykeltänkande och systemtänkande genom att fördjupa er i en produkts produktionskedja. Ni kommer att behöva använda era kunskaper från flera olika ämnen och även söka efter information i ytterligare källor. När ni nu ger er i kast med denna uppgift, tänk då på att ni kommer lägga mycket av er tid på att samla information om varan innan ni sätter samman informationen.
Tänk också på att samarbeta med varandra.  Lycka till!

Uppgiftsbeskrivning: Uppgiften är att tillsammans i grupp analysera livscykeln för en produkt.

Tips på redovisningssätt:

1.       Gör en affisch på papper där ni visar livscykeln för en produkt genom ett flödesschema, rita och skriv. Presentera gärna för klassen. Skicka in digitalt arbete till er lärare.

2.        Gör en affisch digitalt där ni visar livscykeln för en produkt genom ett flödesschema, rita och skriv. Presentera gärna för klassen. Skicka in digitalt arbete till er lärare.

3.       För att även träna er på presentationsteknik: Redovisa ert flödesschema, på papper eller digitalt, genom att spela in en kort film där ni redovisar era svar på frågorna nedan. Filmen får vara mellan 5 – 10 minuter lång och bygga på ett manus som är på max 2st A4 sidor. Skicka in digitalt arbete till er lärare.

Källor: Tänk på att tydligt ange källorna ni använder detaljerat och glöm inte att kolla källan!

Bedömning: Bedömningen kan ingå i följande ämnen, biologi, kemi, fysik och teknik.

Nyckelord: livscykelanalys, produktionskedja, funktionell enhet, flödesdiagram, systemavgränsning, transporter, aktör, input, output, råmaterial, design, tillverkning, användning, återanvändning, insamling, återvinning, avfall.

Kort begreppslista:

Livscykelanalys: En analys över en produkts miljöpåverkan från t.ex. ”vaggan till grav”. Se bild 1 för att se ett exempel ett exempel på livscykeltänkande för en produkt.

Produktionskedja: Visar hur steg för steg hur en vara produceras.

Funktionell enhet: Den produkt du vill analysera t.ex. 1 liter mjölk, 10m2 golvyta i tio år,
ett par joggingskor, 1st PET plaska, ett par jeans av ett speciellt märke, en blöja, 1st pizza m.m.

Transporter: T.ex. lastbil, båt, tåg, flyg, bil, cykelbud.

Aktör: T.ex. bomullsbonde, skogsbolag som äger skog, mjölkbonde, bilproducent, stålverk, transportföretag, väveri, mejeri, återförsäljare, pizzabagare, konsument, återvinningsföretag m. fl.

Råmaterial: T.ex. järnmalm, koppar, litium, mjöl, neodym, olja, tomater, biomassa, bomull.

Flödesdiagram: Visar produktionskedjan av en produkt inklusive aktörer och inklusive ett urval av det som behövs för att producera varan. Se bild 2 och 3.

 

Bild 2. Bilden visar ett exempel på ett förenklat flödesdiagram ritat med bilder.[ML2]
Ref. https://www.nicepik.com/black-and-white-diagram-mark-marker-hand-leave-production-planning-control-organizational-structure-free-photo-958082

Bild 3. Bilden visar ett flödesdiagram över det tekniska systemet ritat schematiskt med lådor och pilar.

Input: Det som behövs för att tillverka varan som t.ex. råvaror, energi, vatten, bränsle som exempelvis diesel.

Output: Restprodukter från produktionen som t.ex. avfall och avgaser som CO2, NOX, SOX,
urin och fekalier.

Systemavgränsning: Visar med en streckad linje runt flödesdiagrammet var det tekniska systemet böjar och slutar. Se bild 4.

Bild 4. Bilden visar systemavgränsning med en streckad linje.

Uppgift
1.       Välj en funktionell enhet dvs. en produkt, t.ex. 1 liter mjölk. Redogör för produktens livscykel och analysera produktens produktionskedja och tillhörande miljöpåverkan genom att svara på följande frågor:

a.       Systemavgränsning. Rita in systemavgränsningen i ert flödesdiagram. Skilj mellan tekniska system och ekosystem.

i.      Var produceras varan? Ange geografisk plats.

ii.      Avgränsa er analys genom att beskriva var er systemanalys börjar och var den slutar. Tänk i termer som ¨från ”ax till limpa”, ”vaggan till grav”, ”dörr till dörr” eller ”vaggan till dörr” eller hur ni väljer att göra. Bestäm själva.

b.       Identifiera alla aktörer i produktens produktionskedja.

i.      Identifiera vilka aktörerna är och deras aktiviteter i ett flödesdiagram i form av lådor och pilar, se nedan.

ii.      Befolka varje låda i flödesdiagrammet med olika aktörer. Namnge aktörerna och beskriv deras olika yrkesroller och aktiviteter i lådorna.

iii.      Vad behövs (input) för att aktiviteten/verksamheten ska fungera t.ex. bränsle, vatten och energi? Ange också i vilken omfattning i termer som mycket eller lite, verksamheten behöver och vilken miljöpåverkan detta leder till.

iv.      Under varje låda, beskriv vilka restprodukter/avfall/emissioner m.m. som produceras (output) under aktiviteten. Ange också i vilken omfattning i termer som mycket eller lite, verksamheten producerar och vilken miljöpåverkan detta leder till.

c.       Vilka naturresurser används och varifrån kommer de?

d.       Vilka processer sker under utvinningen av naturresurserna och under tillverkningen av produkten? Vilken miljöpåverkan har dessa processer?

e.       Hur kommer naturresurser till t.ex. fabriken eller fiskodlingen och vad används de till där? Bildas det restprodukter och vad händer med dem?

f.        Var och hur transporteras produkten efter att den producerats?

g.       Vilka transporter används och vilka utsläpp leder de till?

h.       Vad händer med produkten efter att den blivit använd?

i.         Hur ser avfallstrappan för din produkt ut? Rita in t.ex. återvinning i flödesdiagrammet.

2.       För att en ekonomi ska kunna bli cirkulär behöver både konsumtions- och produktionsmönstren förändras. Beskriv hur produktionskedjan för din produkt ser ut i en:

a.       linjär ekonomi

b.       cirkulär ekonomi

3.       Är den produkt du valt miljömärkt? Ja eller nej.

a.       Om din produkt är miljömärkt. Vilken slags miljömärkning har produkten och vad betyder miljömärkningen?

4.

a.       Beskriv den eller de orsakerna som har störst miljöpåverkan i produktionskedjan för er produkt.

b.       Ge förslag på hur miljöpåverkan för den produkt du valt kan minskas.

Tips på länkar:
o   Vad är livscykelanalys? (text-fil)
https://www.slu.se/institutioner/energi-teknik/forskning/lca/vadar/

o   Filmer tillgängliga för alla lärare och elever som har konto på www.sli.se

1.       Plast: Plasten i vår vardag – mikroplast i haven och återvinning av plast

a.       Kod: V6267, tid: 12 min.

2.       Turism: Hållbar turism

a.       kod: V6343, tid: 14 min.

3.       Glas: Hållbar utveckling – återvinning av glasförpackningar

a.       kod: V6057, tid: 16 min.

4.       Staden: Härifrån till hållbarheten – Framtidens stad

a.       kod: U104607-07, tid: 6 min.

5.       Tips! Musikvideo – Göra skillnad. Återvinning, miljö, spara el – enkla tips

a.       kod: NK-556K1, tid: 4min.

o   Film om plast av RISE IVL: Nyfiken på hur plastmaterial blir till? https://www.youtube.com/watch?v=cSGNjdrbkOo

o   Filmer om återvinning från Förpacknings och tidningsindustrin https://www.ftiab.se/

1.       Plastförpackningar: https://www.ftiab.se/184.html

2.       Metall-Aluminium: https://www.ftiab.se/188.html

3.       Metall – Stålplåt: https://www.ftiab.se/188.html

4.       Glas: https://www.ftiab.se/187.html

5.       Tidningar: https://www.ftiab.se/186.html

6.       Eftersortering: https://www.ftiab.se/214.html

7.       Återvinning av plastförpackningar: https://www.youtube.com/watch?v=JBdQh3tPaN4

o   Handbok i schysst modekonsumtion från www.sverigeskonsumenter.se

https://www.sverigeskonsumenter.se/media/foyha00x/handbok_stilmedveten.pdf

o   Naturskyddsföreningen

1.       Film: Ett miljösmart klädval
https://www.youtube.com/watch?time_continue=29&v=4ySqT8Uuo20

2.       Följ T-shirten: https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/folj-t-shirten

3.       Klädskolan: https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/faktablad-kladskolan

4.       Bilaga till klädskolan: https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/bilaga-till-kladskolan

5.       Faktablad cirkulär ekonomi: https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/cirkular-ekonomi

6.       Faktablad – konsumtionsbaserade utsläpp: https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/faktablad-konsumtionsbaserade-klimatutslapp

7.       Faktablad Avfallstrappen: https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/faktablad-avfallstrappan

8.       Artikel om falsk miljömärkning: http://www.sverigesnatur.org/gron-guide/sa-lurar-kladindustrin-dig-med-falsk-miljomarkning/

9.       Vad kostar din tröja? https://swedwatch.org/wp-content/uploads/2018/12/um_tidning_web.pdf

10.   Rapport nr.21 Den blinda klädimporten – Miljöeffekter från produktionen av kläder som importeras till Sverige, https://swedwatch.org/wp-content/uploads/2016/12/swedwatch_-_den_blinda_kladimporten-1.pdf

11.   Faktablad Avfallstrappen: https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/faktablad-avfallstrappan

12.   Faktablad cirkulär och linjär ekonomi: Vårt nuvarande ekonomiska system kan beskrivas som en rak linje eftersom det i huvudsak bygger på att vi producerar varor genom att utvinna och utnyttja naturens resurser, som sedan slängs och blir till avfall. Faktablad cirkulär och linjär ekonomi: https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/cirkular-ekonomi

Material
Hem & konsumentkunskap / Svenska / Teknik

Hållbar design – Film – Övning

Detta material hör till artikeln:
  1. Leyla Acaroglu pratar i sitt TED-talk bland annat om hur enkla förändringar i design kan göra stora skillnader i till exempel energiförbrukning. Hon tar upp elektriska vattenkokare som ett exempel. De är oftast utformade så att den lägsta markeringen för att fylla på vatten är kanske två eller tre koppar, och vill man då bara göra en kopp te så är det nästan oundvikligt att koka för mycket vatten varje gång.Gör en inventering av saker du har hemma, kanske kan ni bestämma er för ett specifikt område, tex köksutrustning eller dataprylar, och fundera på om de är hållbart designade. Om svaret är ja, beskriv hur det märks. Om svaret är nej, ge egna förslag på hur de skulle kunna ändras och förbättras.
  2. UNEP:s ”Champion of the Earth”-pris är ett mycket prestigefullt pris som har funnits sedan 2005. Gå in på deras sida och kolla vilka, förutom Leyla Acaroglu, som har fått det. Tycker du att de verkar vara värdiga vinnare? Varför? Varför inte?

    Det går att nominera vem som helst som man tycker gör omvälvande, positiva förändringar för miljön. Vem skulle du vilja nominera? Läs på om vilka miljökämpar det finns runt om i världen. Kanske känner du någon? Skriv en argumenterande text där du talar för denna personen.

Material
Slöjd / Teknik

Kintsugi och Boro – Uppgifter

Detta material hör till artikeln:

Låt dig inspireras av Kintsugi. Ta ett trasigt föremål – något hemifrån eller från skolan. Försök reparera det på ett sätt så att det blir snyggare än innan.

Låt dig inspireras av Boro. Skapa ditt eget plagg av trasor och lappar.

Material
Hem & konsumentkunskap / Historia / Samhällskunskap / Slöjd

Leva med saker – Fördjupningstext

Detta material hör till artikeln:

Att ta hand om det vi har: konsumtion, hållbarhet och att leva länge med saker
Av Staffan Appelgren och Anna Bohlin, socialantropologer, Göteborgs universitet.

Vad har vi för känslor till våra prylar egentligen, och varför tar vi hand om vissa saker länge, medan andra skickas vidare till soptunnor, återvinning eller secondhandbutiker? Tanken bakom kokongen Att leva med saker, en del av utställningen Human:Nature, är att få oss att lägga märke till de föremål vi har kvar länge i våra liv, och att fundera över på vilket sätt de hänger ihop med hållbarhet. Enligt Naturvårdsverket står konsumtion inom hushållen för två tredjedelar av utsläppen av växthusgaser i Sverige, och det totala avfallet beräknas öka i volym med över 30 procent till år 2035. Kan vårt förhållningssätt till saker förändra de här siffrorna?

Under en lång tid har vi i Sverige levt med vad som kallas ett slit-och-släng-tänkande. Fokus har varit på att sakerna vi köper helst ska vara nya och oanvända och också på att vi snabbt ska kunna byta ut dem mot nya när de blivit slitna eller vi har tröttnat på dem. Vårt samhällssystem bygger på en kapitalistisk marknadsekonomi där tillväxt är en viktig del; människor kan starta, äga eller arbeta för företag som erbjuder produkter eller tjänster som man kan göra en vinst på. Idag betyder det att vi som konsumenter ofta har ett brett urval av produkter och tjänster att välja mellan när vi vill handla. Tittar vi på utvecklingen bara i Sverige de senaste 50 åren har både utbud och konsumtion ökat enormt. Det har lett till en mer utvecklad samhällsekonomi och större köpkraft för konsumenter. Jämfört med för 50 år sedan kan de allra flesta idag att handla mycket och ofta, vilket generellt både företag och konsumenter brukar vara glada för.

I takt med att ekonomin utvecklas, köpkraften ökar och utbudet have blivit större har också viljan att skaffa nya saker och göra sig av med det gamla ökat. I allt snabbare takt upplever vi som konsumenter att sakerna vi har är gamla, förlegade och inte lika intressanta som tidigare. Om de fortfarande fungerar eller inte spelar inte så stor roll. Det är mer avgörande hur vi känner inför sakerna. Alltifrån kompistryck till statustänkande får oss att känna att prylarna inte riktigt duger längre, eller att vi inte duger om vi inte har de rätta prylarna. Företagen å sin sida stimulerar detta genom reklam och inte sällan med att tillverka produkter med inbyggd livslängd.

Kritiker av detta sätt att leva och organisera samhället – konsumism – hävdar att våra identiteter i allt större utsträckning bygger på att vi ska kunna skapa oss själva som ett slags varumärke, eller produkt, som andra på marknaden ska vilja ha. Medan identiteter tidigare var mer givna, genom att människor föddes in i vissa positioner, yrken eller samhällsgrupper, karaktäriseras samhället idag av en rörlighet som gör att vi har en större frihet att välja vem vi vill vara, men också av att det råder en större press på individen att själv utforma sin identitet. Här spelar konsumtionen, och sakerna vi köper, en viktig roll. Många hävdar att vår konsumtion därför styrs av begär efter det senaste, snarare än av egentliga behov. Vi köper inte en ny vinterjacka för att vi behöver den – vi har kanske redan tre i garderoben – utan för att den signalerar något (nytt) om oss själva.

Cirkulär ekonomi

Samtidigt håller konsumismen på att ifrågasättas. Miljökriser och klimatförändringar leder allt fler till att fundera över olika sätt att leva och använda planetens resurser. Ett sätt att tänka som vuxit sig stark på senare tid är uppfattningen att vi behöver gå mot en cirkulär ekonomi, där föremål och material cirkulerar. Tanken med detta system är att saker inte slängs när vi har använt dem färdigt, utan att de går vidare till andra personer genom olika form av återbruk, via till exempel secondhandbutiker, loppmarknader eller försäljning på nätet. När de till slut inte längre kan användas går de till återvinning, där själva materialen tas om hand och kan användas i nya produkter. Den cirkulära ekonomin bygger alltså på en kretsloppstanke som liknar den vi brukar tala om i naturen. I detta system skulle idealiskt sett inget längre bli skräp, utan allt blir till resurser som skulle kunna användas på nytt, vilket betyder att vi skulle kunna minska både utvinningen av nya naturresurser och mängden avfall vi skapar.

Även om det finns många miljöfördelar med idéerna kring den cirkulära idén finns det också nackdelar. Dels kräver själva cirkuleringen ofta transporter och infrastrukturer som kostar pengar och i sig kan ha negativa konsekvenser för miljön. Dels kan ett ensidigt fokus på cirkulering göra att vi missar andra möjligheter att förhålla oss mer hållbart till vår konsumtion. Istället för att bry sig om själva sakerna, till exempel, kanske vi blir upptagna av att rensa ut, prylbanta och göra oss av med ting som vi upplever som onödiga, eftersom rensningen i sig kan bli ytterligare ett uttryck för vår identitet. Dessutom finns en risk att tanken om en cirkulär ekonomi gör att vi fortsätter att konsumera i samma takt som tidigare, utan att behöva ta ansvar för var saker kommer ifrån eller vart de är på väg, speciellt om marknaden och myndigheter lovar att hantera konsekvenserna av det. Vi kan tillåta oss att fortsätta ha flyktiga relationer med saker genom att hålla dem i rörelse och skicka dem vidare när vi har tröttnat på dem.

Som ett alternativ till detta kan vi pröva tanken på att förändra hur vi tänker och känner för saker när de blir äldre. Är det verkligen så att de behöver ersättas med nya? Finns det värden i saker som har historia, och går det att förändra hur vi känner och tänker kring det som inte är det senaste? I själva verket har vi levt i det som kallas för slit-och-släng-samhället under en ganska kort period. Många äldre idag minns fortfarande hur det var att leva när resurser var knappa och det var viktigt att ta tillvara på allt, från plastpåsar som diskades och viktes till att stoppa strumpor. Vissa yngre återupptäcker idag dessa sätt att ta vara på material och återbruka, och intresset för att till exempel laga hushållsföremål, kläder eller cyklar växer. Istället för att känna skam över att ha vindsförråd eller skåp fulla med gammalt bråte som vi tror behöver slängas ut kanske vi kan fundera över hur vi kan omvärdera det som finns där. Kan vi reparera något av det och använda på nytt? Går det att acceptera att saker är lite skavda och kantstötta, och ha en mer tillåtande syn på hur de förändras över tid? Om vi sätter in de små skavankerna i en större berättelse som handlar om planetens framtid, och om alla andra organismer som vi delar dess begränsade resurser med, kan vi då se dem med andra ögon?

Andra perspektiv på föremål

Runt om i världen finns olika förhållningssätt till föremål som åldras eller förändras över tid. Historiskt har detta också varierat. Förr var till exempel tecken på åldrande hos silverföremål – en mörk oxidering som brukar kallas för patina – något som värderades högt i Europa och Nordamerika, eftersom det sågs som ett bevis på att silverföremålen hade funnits inom släkten en lång tid. Föremålen användes för att signalera att ens förmögenhet inte var ny, något som inte sågs som lika fint. I samband med industrialiseringen blev det inte längre lika viktigt att signalera den sortens ärvda privilegier, utan status förknippades istället med möjligheten att köpa nytt. Mode och trender kom helt enkelt att ersätta patina som uttryck för status för att det gav bättre möjlighet att spegla hur individer och familjer kunde förändra sin position i samhället genom att lyckas i utbildning och vara framgångsrik i yrkeslivet.

Idag ser vi att pendeln återigen har börjat vända, och många vill ha möbler, prylar eller kläder som bär på minnen och historier. Det kan handla om rent estetiska värden, som när nya oslitna jeans ses som mindre attraktiva än jeans som har slitits på “rätt” sätt, eller när möbler ges en konstgjord patina genom industriellt slitage. Det kan också handla om kvalitet. Föremål som tillverkades tidigare kan till exempel anses som mer välgjorda, och hålla längre, än nya. Men för många handlar det även om hållbarhetsfrågor. Att ta hand om något som annars hade förstörts, och förlänga dess livslängd, bidrar till ett mera hållbart samhälle. Även här handlar det till viss del om identitet och hur de föremål vi har berättar saker om oss. Att ha nya kläder och nya möbler är inte längre entydigt en berättelse om framgång och status, utan kan även signalera att personen inte har reflekterat så mycket kring vad sakerna kommer ifrån och hur livsstil påverkar miljön och planeten. Att istället omge sig med föremål som har använts en längre tid berättar för andra om ens “miljömedvetenhet”, vilket kan vara en status i sig. Det kan också ge en känsla av välbefinnande. Vissa filosofer, som Kate Soper, talar om alternativ hedonism för att beskriva nya sätt att må bra och känna lycka som inte har att göra med konsumtionen av nya varor. En annan filosof, björnen Baloo i filmen Djungelboken, talar på samma sätt om att vara nöjd med det livet ger. I det engelska originalet handlar det om “the bare necessities” och knyter an till fenomenet “frugal living” där sparsamhet och enkelhet anses ge frihet.

Blickar vi ut över världen för att hämta inspiration från andra samhällen, som antropologer gärna gör, är det japanska fenomenet kintsugi  som du kan läsa mer om i artikeln Lappa och laga. Kintsugi är intressant. Där lyfts lagningen fram istället för att döljas och då blev föremålets historia, och till och med hur det en gång gått sönder, en viktig del i hur det som gjorde det värdefullt.  Ett annat populärt japanskt exempel vad gäller kläder är sashiko. Medan kintsugi ofta handlade om välbärgade familjers statusfyllda föremål var sashiko en metod att förlänga livslängden på klädesplagg på den fattiga landsbygden. Genom att sy stora synliga stygn i ljusa färger på slitna indigofärgade klädesplagg, ofta i olika rutmönster, kunde man lappa och laga dessa för fortsatt användning. Precis som med kintsugi har det med tiden även uppfattats som estetiskt tilltalande och en etablerad stil. Dessa ganska enkla exempel kan hjälpa oss fundera på varför vi i dagens samhälle ofta har lärt oss att slitage och åldrande är något som minskar värdet på saken och att reparation är ett tecken på fattigdom. Ett föremåls historia erbjuder ett djup och ett perspektiv som kan vara i betydelsefullt i hur vi knyter an till det, och inte minst väcka positiva känslor. Det är också genom att användas och åldras som föremål blir unika, en process som kallats singularisering och står i kontrast till den likformighet som massproducerade föremål karaktäriseras av.

Det finns många skäl till att fundera över vår konsumtion och framför allt över vilka relationer vi har till de saker och föremål som vi omger oss med och använder. Det är inte bara är enskilda konsumenters ansvar att vi uppnår en mer hållbar samhällsutveckling. Politiker, myndigheter och näringsliv har ett stort ansvar för att leda omställningen. Samtidigt behöver vi som medborgare fundera på de val vi gör och hur vi påverkar vår omvärld. Ju längre vi använder våra saker, desto mer naturresurser sparar vi och desto mindre påverkan har de generellt på miljön (förutom några undantag, som gamla energislukande bilar och kylskåp, eller vissa äldre leksaker och möbler som kan innehålla gifter). Ett sätt att tänka på våra relationer till saker är att sätta in oss själva i olika sammanhang. Kanske vi kan se oss själva mindre som enskilda individer och mer som relationella varelser? Våra liv formas av viktiga relationer inte bara till andra människor, men också till saker och till miljön, och många berörs av de val vi gör. Inte bara här och nu, men även kommande generationer av människor, djur och andra organismer och processer på vår planet.

Referenser och lästips

Adervall Berglund, Maria och Hanna Jacobsson (2015) Ägodela: köp mindre – få tillgång till mer. Stockholm: Bonnier fakta (Naturskyddsföreningen)

Appelgren Staffan och Anna Bohlin (2015) “Growing in Motion: The Circulation of Used Things on Second-hand Markets” in Culture Unbound: Journal of Current Cultural Research, 7(1): 143-168, DOI: https://doi.org/10.3384/cu.2000.1525.1571143

Bauman, Zygmunt (2008) Konsumtionsliv. Göteborg: Daidalos

Frick, Pär och Magnus Hedenmark (2016) Vad är cirkulär ekonomi? Stockholm: Re-Makers.

Holm, Staffan (2008) Precious (om kintsugi). Göteborg: Högskolan för Design och Konsthantverk https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/19112/1/gupea_2077_19112_1.pdf

Husz, Orsi (2009) “Den rätta känslan för tingen: Debatten om Köp-slit-och-släng i Sverige 1960-1961 i en Historisk Kontext” ur Dirk Gindt & Louise Wallenberg (red.): Mode en introduktion: en tvärvetenskaplig betraktelse, Stockholm: Raster förlag.

Kopytoff, Igor (1986) “The Cultural Biography of Things: Commoditization as Process” ur Arjun Appadurai (red.): The Social Life of Things: Commodities in Cultural Perspective, Cambridge: Cambridge University Press.

Soper, Kate; Ryle, Martin och Thomas, Lyn (red) 2008. The Politics and Pleasures of Consuming Differently: Better Than Shopping. London: Palgrave Macmillan.

Webster, Ken (2017) The Circular Economy: A Wealth of Flows. Cowes: Ellen MacArthur Foundation Publishing.

Material
Historia / Svenska

Utställningsworkshop – Övning

Detta material hör till artikeln:

Om du skulle berätta om dig själv och ditt liv med hjälp av din relation med ett särskilt föremål – vilket skulle du välja då?

Välj ett föremål:

Fundera ut ett föremål som du har en speciell relation till och som är en del av berättelsen om dig. Ta med föremålet till skolan. Om det är stort eller känsligt så kan du ta ett foto av det och ta med dig fotot.

Skriv om föremålet:

Skriv en  text om föremålet och hur dess berättelse kopplar till ditt liv. Texten ska skrivas så att den fungerar som utställningstext. Det betyder att den ska  fånga kärnan i berättelsen och vara lätt att läsa på stående fot. Den ska vara skriven med omkring 100 ord, inte ha för långa och krångliga meningar och kunna fånga läsaren.

Ställ ut föremålet:

Gör i ordning en utställning i klassrummet. Ställ ut föremålet och sätt din text intill. Placera den så att blicken dras till föremålet. Ta bort störande föremål i närheten. När utställningen är färdig får alla mingla runt och titta på varandras föremål.

Berätta mer om föremålet:

Texterna är korta men det finns mer att berätta. Presentera och berätta mer om ditt föremål och din relation till det. Fråga gärna varandra frågor.

Reflektera efteråt:

• Fanns det några likheter mellan vilka föremål som deltagarna hade tagit med sig?
• Fanns det några likheter i varför deltagarna hade valt just de föremålen?
• Var det några berättelser som var oväntade för dig?
• Var det någon eller några av berättelserna som kunde kopplas till en större historisk händelse eller trend i samhället?

Tema

MOTSTÅND

Material
Filosofi / Samhällskunskap

Leo Yankton – Film – Diskussionsfrågor

Detta material hör till artikeln:

Titta på filmen med Leo Yankton.

  1. Vad är hans budskap? Försök sammanfatta det så kortfattat du kan!
  2. Leo pratar flera gånger om ”ripple effect”, att något blir som ringar på vattnet. Vad menar han med det, tror du?
  3. Leo säger att små handlingar kan vara betydelsefulla, som att till exempel återanvända plastmuggar. Gör sådana handlingar verkligen någon skillnad eller är det slöseri med tid? Motivera!
  4. Leo frågar sig vad som är mest värdefullt i våra liv. Vad är mest värdefullt för dig?
  5. Idag är nog de flesta människor medvetna om att världen står inför stora miljöproblem. Ändå finns det många som inte bryr sig alls eller är ett dugg intresserade av att göra något för miljön. Varför är det så tror du? Vad skulle kunna få fler att bry sig eller engagera sig i frågor om hållbarhet? Är det ens viktigt att fler bryr sig? Motivera!
Material
Samhällskunskap

Tvågradersmålet lagförslag – Uppgift

Detta material hör till artikeln:

Tvågradersmålet är ett mål som världens länder kom överens om vid klimattoppmötet i Paris 2015. Det handlar om att begränsa temperaturökningen som orsakas av växthusgaser till max två grader, jämfört med tiden före industriella revolutionen. Detta för att försäkra att livet på jorden får fortsatt goda förutsättningar. Nu ligger temperaturökningen på runt en grad och vi påverkas redan av denna förändring. Smältande glaciärer, höjda havsnivåer, mer extremväder är några av de effekter forskare menar sker på grund av att vår planet blir varmare.

De vanligaste växthusgaserna är vattenånga, koldioxid, kvävedioxid(lustgas) och metan. Två tredjedelar av alla växthusgaser är koldioxid som kommer från förbränning av fossila bränslen och industriprocesser.

Uppgift:

Fundera på tre lagförslag som skulle göra att vi lättare kan nå tvågradersmålet. Beskriv vad lagen går ut på, vem den påverkar och vad som händer om någon bryter mot den. Är det ett nationellt förslag eller en internationell överenskommelse? Beskriv utmaningarna med att genomföra ett sådant förslag.

Material
Samhällskunskap

Klimatjuridik – Uppgifter

Detta material hör till artikeln:

Många människor reagerar idag över ledares bristande förmåga att ta ansvar. Många av dem är unga som bland annat pekar på de internationella överenskommelser som finns; till exempel Agenda 2030, Parisavtalet och COP 24 i Katowice. De unga påminner vuxenvärlden om vikten av att genomföra dessa.

Arbeta i grupper.

1) Välj ut en internationell klimatöverenskommelse. Ni kan välja en av dem som nämns ovan eller hitta någon annan. Beskriv:
• Vad försöker avtalet uppnå?
• Hur ska avtalet uppnå det?
• Vilka länder har skrivit på?

2) Leta upp tre personer utöver Greta Thunberg som pekar på lagar och överenskommelser för att påtala ansvar. Redovisa och berätta om de tre personerna för resten av grupperna.

Material
Bild / Samhällskunskap

Bildanalys – Övning

Detta material hör till artikeln:

Välj ett konstverk som är politiskt, där konstnären försöker säga något eller ta ställning i en fråga. Konstverket du väljer ska vara visuellt. Det ska alltså gå att se. Det kan till exempel vara ett fotografi, en målning, graffiti eller en skulptur. Konstverket du har valt ska nu analyseras i två tydliga steg. Var noga med att strikt hålla dig till ett steg i taget.

a) Börja med att göra en denotativ beskrivning, dvs en helt objektiv, neutral beskrivning av vad du ser. Följande frågor kan användas, men det går att lägga till ännu fler:

• Vilka personer kan du se? Antal, vuxna/barn osv.

• Hur ser de ut? Kläder, hudfärg, ansiktsuttryck osv.

• Hur är de placerade i förhållande till varandra?

• Från vilken vinkel är bilden tagen/filmen filmad, ser vi tex människorna uppifrån eller nedifrån?

• Vilka färger kan du se?

• Hur är ljuset i, varmt eller kallt, och hur är det riktat mot personerna och föremålen på bilden?

• Vilken miljö ser du, tex stad, natur?

• Vilka byggnader finns? Finns det växter? Är det ett landskap?

• Finns det någon text/tal? Vad sägs i så fall? Typsnitt, storlek, placering, dialekt, brytning osv.

b) Nästa steg är att gå över till att göra en konnotativ beskrivning, dvs en subjektiv beskrivning av hur konstverket upplevs och vilka känslor det väcker. Följande frågor kan användas, men det går att lägga till ännu fler:

• Hur ser människorna ut att må? Hur syns det?

• Vilka känslor förmedlas av ljuset?

• Vilka känslor väcks av miljön i konstverket?

• Vilket/vilka budskap försöker konstnären förmedla?

• Vad säger texten/talet? Bidrar det till att förstärka budskapet?

• Vad är syftet med konstverket tror du?

c) Som ett sista steg för att fördjupa analysen kan man gå vidare med att också försöka sätta konstverket i ett större sammanhang. När är det skapat? Handlar konstverket om en politisk fråga som bara var aktuell på den tiden? Är det en fråga många människor är engagerade i idag? Finns det liknande konstverk som handlar om samma ämne? Tror du att det här konstverket är ett effektivt sätt att få människor att tänka till? Motivera!

Material
Hem & konsumentkunskap / Samhällskunskap

Miljömärkningar – Övning

Detta material hör till artikeln:

Enligt internationella överenskommelser (FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och mål 12 i Agenda 2030) så är världens länder överens om att sträva efter goda arbetsmiljöförhållanden, reglerade arbetstider, möjlighet till vila och rekreation för de som producerar saker. Alla ska få lika lön för lika arbete så att det blir en god tillvaro för personal och deras familjer.

Hur ska vi konsumenter kunna veta om ett företag tar sitt ansvar? Ett sätt är genom miljömärkningar: Fairtrade, Rättvisemärkt, KRAV, Svanen, MSC, FSC, EU-Ecolabel för att nämna några. Att märka en produkt är en garanti för att företaget som har producerat den lever upp till vissa krav. Men att veta vad de olika märkningarna står för är krångligt eftersom det finns så många.

Jobba i grupp och ta reda på mer om dessa märkningar. Varje person i gruppen får i uppdrag att undersöka en eller två av märkningarna som nämns ovan. Redovisa för varandra.

Hos Naturskyddsföreningen står det mer om miljömärkningar: https://www.naturskyddsforeningen.se/miljomarkningar

Fundera i gruppen över följande frågor:

  • Vad finns det för fördelar och nackdelar med miljömärkningar?
  • Varför skapar en del företag sina egna miljömärkningar?
  • Miljömärkningarna har som syfte att ge konsumenter garantier för att produkten äger vissa kvaliteter när det gäller rättvis lönesättning, minimal miljöpåverkan, osv. Finns det andra sätt att kunna lösa detta på?
Material
Hem & konsumentkunskap / Samhällskunskap

Raj patel – Film – Diskussionsfrågor

Detta material hör till artikeln:

Titta på filmen med Raj Patel.

  1. Vad är hans budskap? Försök sammanfatta det så kortfattat du kan!
  2. I slutet av filmen säger Raj Patel: ”Du har mer makt än den etiketten någonsin kan få dig att tro.” Vad menar han med det, tror du? Vad är det för makt?
  3. Raj Patel säger att vi konsumenter lurar oss själva. Vad menar han med det? Håller du med honom eller tycker du han har fel? Motivera!
  4. I videon fokuserar Raj Patel på vår matkonsumtion. Kan vi påverka världen genom att ändra vår konsumtion när det gäller andra slags varor eller tjänser, tror du? Motivera!
  5. Vem ska ta ansvar för att göra samhällets konsumtion mer miljövänlig? Är det upp till oss konsumenter att välja produkter som är snälla mot miljön, eller är det företagens ansvar att erbjuda ett bättre utbud av miljövänliga varor? Behöver politiken reglera vad företag får lov att sälja? Motivera!
Material
Historia / Samhällskunskap

Historiska demonstrationer – Uppgift

Detta material hör till artikeln:

Genom historien har det förekommit demonstrationer på många platser runtom i världen;  under 1960-talet i USA kämpade medborgarrättsrörelsen för jämlikhet mellan svarta och vita, under den arabiska våren som startade 2010 skedde demonstrationer över flera länder i Afrika och Mellanöstern i kampen för regimbyten och demokratiska reformer.

Välj en historisk händelse som innefattat demonstrationer. Undersök:

• Vad hände?
• När hände det?
• Varför hände det?
• Vem låg bakom?
• Vilka metoder användes i demonstrationerna? Var det fredligt eller våldsamt?
• Vad blev effekterna? Skedde det någon förändring i samhället? I så fall vad?
• Vilken betydelse hade demonstrationerna?

Material
Samhällskunskap

Ende Gelände – Film – Diskussionsfrågor

Detta material hör till artikeln:

Titta på filmen om Ende Gelände.

  1. Vad är det aktivisterna försöker uppnå?
  2. Hur motiverar aktivisterna sina handlingar?
  3. Agerar aktivisterna rätt eller fel? Motivera!
  4. Kan aktivism leda till en mer hållbar värld? Motivera!
Material
Samhällskunskap

Småstaden – Case

Detta material hör till artikeln:

Ni bor i Småstaden. Det är en ganska liten ort med ett par tusen invånare, någonstans i Sverige. Alla som bor där känner alla. Ortens centrum är ganska tom på butiker. Det finns visserligen en matbutik, en pizzeria och en bensinmack, men inte så mycket mer. Klädbutiken stängde igen för ett par år sedan eftersom det var så få kunder. Den största arbetsplatsen är det stora pappersbruket. Där jobbar ett hundratal personer. Det finns också ett par mindre företag i närheten, till exempel en bilverkstad, ett snickeri och ett vandrarhem, men annars finns det inte många arbetstillfällen i orten. De flesta som bor här åker någon annanstans för att arbeta.

Medelåldern är hög bland invånarna, många är pensionärer eller nära pensionsålder. Alla barn och ungdomar i orten går på samma skola fram till nian. När de börjar gymnasiet måste de pendla sex mil till den närmsta större staden. Många väljer att istället bo på internatet där, eller flyttar dit permanent. Efter gymnasiet flyttar många vidare till ännu större städer för att plugga på universitet eller arbeta, få väljer att flytta hem till Småstaden. De senaste tio åren har befolkningsmängden stadigt minskat. Men ibland händer det att par i trettioårs-åldern, som vill bilda familj, flyttar dit eftersom villorna är så billiga.

Småstaden är känd för sina fina naturområden, sina vandringsstråk och sin skidanläggning i berget som lockar en del turister. Vandrarhemmet brukar vara fullbokat under sommaren. Djurlivet i närheten är särskilt lockande för utländska turister – där skymtas ibland både varg, björn och lodjur. Skogarna är rika på både växt- och djurarter. Ortens kyrka är också ett populärt besöksmål eftersom den är ca 400 år gammal och har blivit utsedd till Sveriges vackraste kyrka i en omröstning för några år sedan.

Det australiensiska företaget Mining Prospect Company har gjort prospektering i bergen och hittat stora malmfyndigheter. De förhandlar nu med kommunen och är mycket angelägna om att etablera en gruva i trakten. De menar att det här kommer leda till hundratals jobbtillfällen och till stora ekonomiska vinster för alla. Skidanläggningen kommer dock behöva läggas ner eller flyttas. De populära vandringsstråken kan inte heller vara kvar. Det är svårt att utvärdera exakt hur stor malmfyndigheten är, det är möjligt att gruvan behöver expandera och då kommer byggnader i orten behöva rivas eller flytta på sig. Kanske blir gruvan mycket lönsam, eller så blir den inte det.

Diskutera:

• Du företräder gruvbolaget. Slipa dina argument – varför är det viktigt för orten att gruvan etableras här? Hur kan det gagna er och invånarna? Vilka fler fördelar finns det?

• Du företräder organisationen Naturens vänner. Slipa dina argument – varför är det viktigt att gruvan inte etableras här? Vilka nackdelar kan det innebära för er, resten av invånarna och miljön?

Material
Geografi / Samhällskunskap

Konflikter – Uppgifter

Detta material hör till artikeln:

1) Mord på aktivister. Titta på kartan och statistiken i artikeln ovan. De visar var i världen flest mord begås på miljöaktivister, alltså personer som kämpar för att skydda naturområden från att förstöras.

• I vilka länder sker flest mord?
• Vad för naturresurser finns i de länderna?
• Vad är det som gör att det sker konflikter om naturen och om resurser?
• Ser ni något mönster med de röda prickarna på kartan?
• I många länder på kartan begås det inga mord alls på miljöaktivister. Varför då? Finns det inga konflikter om resurser eller om naturen där?

2) Undersök en konflikt. I artikeln beskrivs tre platser i världen där det råder konflikter om resurser och om naturen; Demokratiska republiken Kongo, Amazonas och i Sápmi. Men det pågår konflikter på fler platser än så i världen. Välj en plats och fördjupa dig i den. Försök att besvara:

• Vad finns det för naturresurser i området? Vad används de till? Till vilka länder exporteras resurserna? Vem tjänar pengar på det?

• Hur påverkas människor och miljön i området? Vem drabbas? Vem gynnas?

• Förekommer det någon form av motstånd? Hur sker det i så fall? Är det i form av protester, våld, kampanjer eller medial uppmärksamhet? Vem ligger bakom motståndet och varför? Hur bemöts motståndet?

Tänk på att vara tydlig med vilka källor du använder. Det finns ofta många perspektiv på den här typen av konflikter. Använd gärna tidningsartiklar och annan media samt information och rapporter från organisationer och företag. Extra intressant om du också använder media från landet där konflikten pågår.

3) Fördjupningsuppgift. Organisationen Global Witness släppte år 2016 en rapport som handlar om miljöaktivisters situation runtom i världen, där många mördas eller utsätts för våld. Den finns att läsa som PDF på engelska här: https://www.globalwitness.org/en/campaigns/environmental-activists/defenders-earth/

Ett tips; titta först på innehållsförteckningen i början av rapporten, den hjälper dig att hitta till rätt sidor. På sidan 6-11 ges en bra överblick över situationen i världen.

• Vad är det som driver på våldet?
• Vilka utsätts för våld?
• Vilka är motiven för att aktivister mördas?
• Hur har situationen förändrats under de senaste åren?
• Hur går rapporten tillväga för att ta reda på antalet mord?
• Vilka lösningar för att minska på våldet föreslås i rapporten?
• Går det att lita på rapporten och organisationen? Finns det andra perspektiv?

Tema

VAD TÅL VÅR JORD?

Material
Biologi / Geografi / Samhällskunskap

Globala målen – Övning

Detta material hör till artikeln:

De globala målen är integrerade och odelbara – de hänger samman på olika sätt. Det ska du jobba med i denna övningen.

Lär er mer om målen här: www.globalamalen.se

Skriv ut de globala målen i A4 format – de går att ladda ner här: https://www.globalamalen.se/material/logotyper/

Jobba i grupper om 3 – 5 personer. Lägg ut målen på golvet, placera Mål 12 i mitten.

• Vilka andra mål skulle också uppfyllas om vi når Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion?

• Hur många andra mål kan vi nå genom att nå Mål 12?

• Försök motivera så många mål som möjligt som kan nås genom att nå mål 12.

Material
Psykologi

Hot och hopp – Fördjupningstext – Uppgifter

Detta material hör till artikeln:

Läs fördjupningstexten av Maria Ojala.

  1. Vad verkar vara problemet med “problemfokuserade strategier”?
  2. Vad är skillnaden mellan problemfokuserade och meningsfokuserade strategier?
  3. Maria Ojala skriver “Hopp börjar i en känsla av att någonting saknas.” Vad tror ni att hon menar och vad skulle det kunna vara som saknas?
  4. Finns det känslor som är ”fel” att känna i samhället idag? Upplever ni att det finns normer om vad som är ”rätt” känslor? Motivera!
  5. För vem eller vilka är forskningen som presenteras här viktig? Kan den spela någon roll i samhället?

Individuell uppgift

1. Observera dig själv under en dag – upplever du att du försöker distrahera dig från, eller undvika, obehagliga känslor någon/några gånger under dagen? Från vilka känslor och på vilket sätt distraherar du dig? Varför tror du att du distraherar dig? Skriv ner.

2. Nästa dag, prova att stanna kvar i känslan och inte distrahera dig eller undvika den. Skriv ner hur det gick.

Material
Psykologi

Hot och hopp – Fördjupningstext

Detta material hör till artikeln:

Hopp och oro i en tid av globala klimatförändringar

Text av Maria Ojala, filosofie doktor och docent i psykologi vid Örebro universitet, publicerad i tidskriften Ikaros. Anpassad av Världskulturmuseerna för Human Nature Skola.  

Vad är egentligen klimatångest, eller klimatoro? Är det något som leder till hopplöshet eller är det en kraft som leder till klimatvänlig handling? Och i dessa tider av undergångsstämning, är det inte snarare hopp vi bör tala om? Eller är hopp en illusion som gör att vi bekvämt lutar oss tillbaka och tror att någon annan skall fixa problemet?

Luften står stilla och värmen gör att svetten sipprar fram efter bara en kort promenad. Jag är på väg att köpa en bordsfläkt men inga fläktar finns kvar i butikerna. Naturen är gul istället för grön och det brinner i skogarna inte långt ifrån mig. En vän meddelar att hon kan känna lukten av brandrök. På radion rapporteras att det är den varmaste sommaren på 260 år.

Dessa tecken på att någonting händer väcker oro hos mig och många andra. Plötsligt översvämmas tidningar, radio och TV av reportage om “klimatångest”.

Känslor och klimatproblematik 

Inom psykologi och annan beteendevetenskap talas det om att klimatfrågan inte ligger känslomässigt nära för oss människor i västvärlden. De negativa konsekvenserna är mestadels inte synliga för oss. De drabbar människor som bor långt borta. De är också avlägsna i tid, d.v.s. drabbar människor som lever i framtiden. Eftersom det ofta är lättare att känna empati med människor som finns i vår närhet och som tillhör vår sociala grupp kan det vara svårt för oss att engagera oss angående klimatfrågan.

Redan idag drabbar klimatförändringarna djuren och naturens välmående, t.ex. hotas den biologiska mångfalden. Även om vi kan känna empati med djur, exempelvis söta isbjörnar, är abstrakta begrepp såsom ekosystem och biologisk mångfald inte lätta att greppa. Allt detta leder fram till att vi inte blir känslomässigt berörda i någon större utsträckning. Eftersom känslor spelar en viktig roll i att motivera oss att agera förblir vi inaktiva. Problem som är mer akuta och som berör oss själva och dem som står oss nära får förtur och gör att klimatfrågan inte ses som lika viktig.

Men det finns tillfällen då klimatproblematiken väcker känslor. Ett sådant är när vi själva upplever konkreta fenomen som kan kopplas till klimatförändringarna. Det kan vara översvämningar, värmeböljor och skogsbränder. Precis det som hände den varma sommaren 2018.

När medier rapporterar på ett uppseendeväckande och konkret vis om avlägsna fenomen såsom isbjörnar som står på smältande isflak eller barn som svälter p.g.a. torka kan det väcka oro, empati och skuld. För unga människor kan känslor väckas i klassrummet när de får information om klimatfrågan genom undervisning. Men får denna oro oss att agera?

Det har länge funnits en syn på känslor, och inte minst negativa känslor såsom oro, som något mindre konstruktivt och ibland som något irrationellt. Denna uppfattning kan sammanfattas i fyra punkter:

• Känslomässiga reaktioner är så starka att de tar över oss helt och hållet, de överväldigar oss.

• Känslor gör att vi inte kan koncentrera oss på det som är viktigt, såsom fakta, då vi tar beslut.

• Känslomässiga aspekter gör att vi inte tar in information från omvärlden; vi blir exempelvis fastlåsta i olika identitetspositioner.

• Slutligen ses känslor som självcentrerade och att de hindrar oss från att göra saker som är bra för samhället.

En del av denna syn på känslor kan naturligtvis stämma vid vissa tillfällen. Men inom politisk psykologi har man under senare år visat att oro faktiskt tvärtom kan främja kritiskt tänkande. Oro får oss att bryta med de vanemässiga beteenden som ofta styr oss i vardagslivet. Oron får oss att stanna upp och fokusera på problemet som väckt oron. Den leder till att vi letar efter information om problemet och behandlar information på ett mindre ytligt vis. De få studier som studerat orons roll just när det gäller klimatfrågan visar också de att den hänger ihop med aktivt informationssökande. Och att den ibland kan fungera som en motiverande kraft.

Det verkar alltså som att oro kan leda till att människor agerar i klimatfrågan. Men frågan är mer komplex än så. Det finns också några studier som visar att oro ibland kan leda till förnekande av allvaret i problematiken. Andra studier kopplar ihop oro med hjälplöshet och hopplöshet inför planetens framtid.

Vad kan då förklara denna skillnad mellan olika studier? Det finns lite olika förklaringar. Exempelvis har psykologisk forskning inom andra områden visat att om oro skall leda till handling måste ett antal förutsättningar finnas. Bland annat bör människor få grundlig information om problemet. När man upplever oro har man lättare att ta till sig information. Fakta och konkret information om vad man själv kan göra för att jobba med problemet ger en känsla av kontroll och kan förvandla oro till handling. Ytterligare en faktor berör ett område som jag forskar inom, nämligen hur personer aktivt hanterar sin oro. I studier med både vuxna och unga har det visat sig att vi människor inte är passiva offer för vår klimatoro. Så fort oron väcks blir den social, vi hanterar den på olika sätt. En del av hanteringsstrategierna leder till engagemang, medan andra inte gör det.

Ungas perspektiv på klimathotet 

Studier som utgår från ungas perspektiv visar att en del hanterar klimatproblemen genom att förneka allvaret. Det ses då som ett påhitt eller som ett problem som inte berör en själv. Man tänker att vi är trygga i Sverige, de negativa konsekvenserna kommer att bli synliga först när jag är död. Detta kan delvis bero på att man inte kan hantera oro. Unga mildrar också negativa känslor genom att på olika vis distansera sig ifrån känslorna. De använder exempelvis olika former av distraktion – man gör något kul istället för att tänka på klimatfrågan – och undvikande strategier – man stänger av TV-programmet när klimatproblematiken berörs – för att mildra eller göra sig av med negativa känslor. Vad som förenar de förnekande och distanserande strategierna är att de hindrar människor från att möta sina känslor. Då kan känslornas positiva kraft för lärande och även deras motiverande roll blockeras.

Andra unga bemöter istället problemet och försöker göra något åt det. Därmed mildrar de indirekt de negativa känslorna; de använder så kallade problemfokuserade strategier. De letar exempelvis efter information och kan även göra något konkret själva, t.ex. cykla till skolan eller inte äta kött. De säger även åt andra att det är viktigt att leva mer klimatvänligt.

När det gäller problem som är svåra för individen att hantera själv kan användandet av problemfokuserade strategier ha både för- och nackdelar. Att leta aktivt efter information om vad man kan göra åt klimatproblematiken och att diskutera detta med sina vänner har visat sig vara relaterat till mer konkret engagemang och en starkare känsla av att man kan påverka men det är också förknippat med negativa känslor hos unga. Kanske är det för att dessa strategier mestadels handlar om vad ”jag” som enskild individ kan göra, inte om vad vi kan göra tillsammans. En tung börda läggs på de ungas axlar.

Hopp och meningsfokuserade strategier 

Om förnekande och distansering kan motverka kritiskt tänkande och engagemang, och om problemfokuserade strategier kan ge lägre välmående, finns det då något annat sätt som människor hanterar klimatfrågan på? Här kan man vända fokus från sätt att hantera oro till olika sätt att väcka människors hopp.

Men finns det då inte en risk att hopp är en sorts önsketänkande, ett sätt att förneka allvaret i problematiken? I studier med unga har det visat sig att en liten grupp i alla åldersgrupper, från sen barndom till tidigt vuxenliv, baserar sitt hopp på just förnekande. Men en grupp som är betydligt större är de som baserar sitt hopp på så kallade meningsfokuserade strategier. Dessa strategier handlar om att väcka positiva känslor, exempelvis hopp, som kan existera sida vid sida med negativa känslor och hjälpa personen ifråga att möta de negativa känslorna och göra något konstruktivt av dem. Meningsfokuserade strategier har visat sig vara särskilt lämpliga för att hantera problem som inte kan lösas snabbt eller kanske inte alls, men som ändå kräver ett engagemang. Ändrar vi vår livsstil i en hållbar riktning kommer klimatproblematiken ändå inte att lösas på en gång. Övergripande lösningar går enbart att (möjligtvis) finna på ett kollektivt plan i framtiden. Samtidigt bör vi alla vara engagerade eftersom våra individuella handlingar på ett kollektivt plan bidrar till klimatförändringarna. Det är därför viktigt att kunna uppväcka hopp som kan hjälpa en att orka vara engagerad fast ingen lösning är i sikte just nu.

När unga närmar sig klimatproblematiken genom meningsfokuserade strategier erkänner de att klimatförändringarna är ett allvarligt problem. Men de kan också vända på perspektiven och se positiva trender, exempelvis att kunskapen om problemet har ökat i samhället under senare år, eller att mänskligheten har stått inför likande problem tidigare och klarat av det. Dessa unga har också tilltro till andra samhällsaktörer, exempelvis forskare, politiker och miljöorganisationer, och det skapar hopp. De jobbar också med att hålla uppe ett så kallat existentiellt hopp; de pendlar mellan hopp och oro, och argumenterar exempelvis för att man måste var hoppfull eftersom man annars likväl kan lägga sig ned och dö. Meningsfokuserade strategier har visat sig hänga samman med en känsla av att kunna påverka, till miljöengagemang och även till psykologiskt välmående.

Hur kan vi då främja meningsfokuserade strategier och konstruktivt hopp? Inom både filosofi och psykologi finns idéer om att verkligt hopp, som inte är förnekande eller naiv optimism, startar i ett erkännande och en kritisk förståelse av verkligheten och dess problem. Hopp börjar i en känsla av att någonting saknas. Det innebär att erkänna problemet i fråga, i detta fall klimatförändringarna och vår ohållbara västerländska livsstil, att tillåta sig att känna oron, att sätta ord på den och påbörja en kritisk diskussion om oron och dess grund. Ur denna känsla av att någonting fattas, kan en längtan efter något annat uppstå och en känsla av hopp födas. Hopp växer fram ur en vision av att det som är nu måste, och kan, förändras. I denna form av kritiskt hopp är framtiden öppen.

Inom en tankeriktning som på engelska kallas ”prefigurative politics” menar man att denna form av hopp kan väckas genom att något skakar om våra vanor och vårt vanliga sätt att tänka. Det handlar ofta om att konkret visa att saker och ting kan vara annorlunda. Detta kan ske genom att visualisera och diskutera nya framtidsbilder och ta hjälp av exempelvis konst och teater. Men det som främst sägs väcka detta hopp är att tillsammans med andra agera i nuet så som man vill att framtiden ska bli. Man lever i enlighet med de ideal man har och de förändringar man önskar ska ske. Genom praktiska handlingar visar man att ett annat sätt att leva är möjligt. Detta väcker en förkroppsligad form av hopp. På samma gång kan man fungera som en förebild för andra som blir nyfikna och inspirerade att också agera. Hoppet sprider sig.

Detta mer filosofiska sätt att tänka har stöd i vetenskapliga studier inom psykologin. Att se andra göra och lyckas med saker som vi själva tycker är svåra stärker känslan av att också vi kan. Hur andra i vår närhet beter sig skapar normer om hur vi själva bör bete oss; exempelvis visar studier att hur vi tror att våra grannar agerar kring energisparande är den viktigaste faktorn för om vi själva kommer att spara på energi eller inte. Konkreta kollektiva handlingar där man kan stötta varandra har också visat sig förstärka både välmående och hopp.

I denna text framgår tydligt att känslomässiga aspekter spelar en viktig roll för människors relation till klimatproblematiken. Avslutningsvis är det viktigt att påpeka att våra känslor och vad vi känner är processer som också påverkas av ett större socialt sammanhang. Inom sociologin finns det tankar om att vi lever i ett samhälle som inte tillåter oss att känna negativa känslor därför att de om de skulle tas på allvar skulle störa den ständiga produktionen och konsumtionen. Vi styrs enligt detta sätt att tänka av olika samhälleliga normer om vad som är rätt och vad som är fel att känna och hur vi bör hantera våra känslor. Att så också är fallet gällande klimatfrågan visades i en studie av medborgare i ett litet norskt samhälle. Många kände oro men väldigt få talade om denna oro då de upplevde att det inte var socialt acceptabelt att göra så.

För att kunna möta vår oro, göra något konstruktivt av den och uppleva en aktiverande form av hopp har jag argumenterat för att vi behöver främja en kritisk känslokompetens när vi jobbar med hållbarhetsfrågor i till exempel skolan. Det finns ett behov av att bryta med ohållbara känslohanteringsstrategier, att kritiskt granska dem. Vem vinner på att vi inte har tid att tänka på och diskutera vår oro? Hur kan vi främja nya sätt att hantera vår oro på och hur kan hopp som inte baseras på förnekande väckas?

Artikeln i sin helhet, med vissa hänvisningar till litteratur och källor, finns här: http://www.tidskriftenikaros.fi/artikel/hopp-och-oro-i-en-tid-av-globala-klimatforandringar/

Material
Psykologi

Maria Ojala – Film – Diskussionsfrågor

Detta material hör till artikeln:
  1. Vad är Maria Ojalas budskap?
  2. Vad tror ni att Maria Ojala menar med att ”saker kan vara ljusa och mörka på samma gång”?
  3. Kan ni komma på ett exempel på problem som mänskligheten har löst? Något som har blivit mycket bättre genom historien?
  4. Bygg hopp: Ge varandra ett tips var på en konkret sak att göra idag och som du inte brukar göra. Fråga varandra imorgon hur det gick och hur det kändes.
Material
Historia

Påskön – Uppgifter

Detta material hör till artikeln:
  1. Försök identifiera orsakerna till att situationen blev ohållbar på Påskön. Vad var det som gjorde att ursprungsbefolkningen nästan gick under?
  2. Varför tror du att det är namnet Påskön som blivit det mest använda och kända och inte Rapa Nui?
  3. Den holländske sjömannen som tros vara den första europén på ön finns namngiven, men vi känner inte till några namn på personer ur ursprungsbefolkningen. Vad beror detta på?
  4. Det välkända toromiro-trädet dog ut på Påskön och finns inte längre kvar där. Är det viktigt att vi försöker återintroducera arter till platser där de en gång levt? Motivera!
  5. De stora stenskulpturerna, moai, på Påskön är ett exempel på många fantastiska föremål ur historien som vi idag fascineras över men inte alltid vet säkert varken hur eller varför de en gång tillverkades. Fundera på vilka saker från vår samtid som skulle kunna komma att uppfattas och spekuleras kring på samma sätt långt in i framtiden.
Material
Biologi / Naturkunskap / Samhällskunskap

Jämföra modeller – Uppgift

Detta material hör till artikeln:

Det finns även en annan modell för att förklara ”jordsystemets” gränser. Det är den så kallade donutekonomin. Den går kort ut på att utifrån modellen om planetens gränser lägga till människans behov i centrum av cirkeln. Den gröna ringen mellan människans behov och planetens gräns blir då det ”säkra utrymmet för mänskligheten. Alltså det område som mänskligheten kan röra sig inom för att garantera att både mänskliga behov tillgodoses och naturens balans inte sätts ur spel. Det område ser i modellen ut som en donut.

Bildkällhänvisning: Donutekonomi,källa: Raworth, 2012. Översatt i WWF Living Planet Report 2014, svensk sammanfattning.www.wwf.se/ekonomi-och-finans/inom-planetens-granser/
Planetära gränser: https://www.stockholmresilience.org/research/planetary-boundaries.html

Titta på de båda modellerna och jämför dem.

Vilken modell föredrar du och varför?

Motivera.

Hållbar utveckling är ett begrepp som bygger på tre perspektiv av hållbarhet.

Ekologisk hållbarhet – goda förutsättningar för att naturen ska fungera
Ekonomisk hållbarhet – hållbara ekonomiska system
Social hållbarhet – hållbara system för maktfördelning, sammanhållning och samspel mellan människor.

Är det något av dessa tre perspektiv som du tycker fattas i den så kallade ”Donutekonomin”.

Vilket/vilka i så fall? Diskutera.

Läs mer:

Donutekonomin, planetens gränser och hållbar utveckling

Material
Geografi / Historia / Naturkunskap

Dipesh Chakrabarty – Film – Diskussionsfrågor

Detta material hör till artikeln:

Jordens historia är indelad i olika geologiska tidsåldrar. Genom att dela in enorma tidsrymder i kategorier kan vi bättre jämföra och förstå hur jorden har förändrats. Vi befinner oss just nu i tidsåldern Holocen som började för cirka 11 600 år sedan. Nu menar vissa forskare att vi borde döpa om vår tidsålder till Antropocen som betyder människans tidsålder. Själva termen Antropocen myntades av kemisten Paul Crutzen och marinbiologen Eugene Stoermer år 2000, de menade att epoken börjar samtidigt som ångmaskinen uppfanns år 1784.

  1. Varför är ångmaskinens inträde i historien ett så avgörande årtal?
  2. Hur kan människans påverkan på jorden vara så stor att ger namn åt denna epok? Hur resonerar Dipesh Chakrabarty kring detta?
  3. Vad menar Dipesh Chakrabarty med att mänsklighetens historia nu är naturhistoria?
  4. Dipesh Chakrabarty säger att ”Sedan 1400-talet har världen behandlats som en plats för resurser endast avsedda för människor”. Vad menar han med det tror du?
Material
Biologi / Naturkunskap

Biologisk mångfald – Fördjupningstext – Uppgifter

Detta material hör till artikeln:

Läs fördjupningstexten om biologisk mångfald.

  1. Ge fem exempel på vad som ingår i definitionen av biologisk mångfald.
  2. På vilka sätt bidrar människan till att många arter dör ut i snabbare takt?
  3. På vilka sätt kan man mäta och jämföra biologisk mångfald?
  4. Hur tar forskarna fram information om hur situationen för djur och växter har förändrats över tiden?
  5. I Sverige är 270 arter av vilda binrödlistade. Undersök hur ekosystemen de ingår i skulle påverkas om de försvann helt. Vilken effekt skulle det ha på människors situation?
  6. Vilka tar fram listan med rödlistade arter? Ta reda på vilka fler djur- och växtarter förutom vilda bin som är rödlistade och därmed utrotningshotade i Sverige just nu.
Material
Biologi / Naturkunskap

Biologisk mångfald – Fördjupningstext

Detta material hör till artikeln:

Biologisk mångfald
Av Mattias Lindholm, naturvårdsintendent på Göteborgs naturhistoriska museum

Begreppet biologisk mångfald är för många synonymt med arter och artrikedom. Men att räkna arter är bara ett sätt att mäta biologisk mångfald. Vi kan ta exemplet med vår svenska brunbjörn och Nordamerikas grizzlybjörn. De är i grunden en och samma art även om grizzlybjörnarna är större och har ett annorlunda beteende än brunbjörnarna. Skulle en av dem dö ut så skulle arten finnas kvar men vi skulle helt riktigt uppfatta det som en förlust av den biologiska mångfalden. Det är istället variationen av allt levande som utgör byggstenar till det vi kallar biologisk mångfald. Din hårfärg, dina nedärvda anlag för hur du hanterar glädje och sorg, maten du äter, alla djur och växter – allt detta ryms i begreppet biologisk mångfald. Det är också så FN:s definition om biologisk mångfald är skriven:

Biologisk mångfald är variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem.

Den enorma mångfalden som finns på vår planet är ett resultat av den mycket långa processen av evolution. Ända sedan livet uppkom på vår planet för ca 3,5 miljarder år sedan har det anpassat sig efter sin omgivande miljö. Allt från små bakterier som under miljontals år har levt vid varma källor på stora djup i Stilla havet till det komplexa samspelet mellan en tropisk orkidé och den specifika fjäril som besöker den.

Värdet av biologisk mångfald

Vi människor är i högsta grad beroende av välfungerande ekosystem för att vi ska kunna ha den välfärd som vi tar för given. Vattnet vi dricker har renats av levande mikroorganismer, vår mat har vuxit upp i en ren och frisk natur och är fria från gifter och föroreningar, luften vi andas producerats av gröna växter, våra hus är byggda av råvaror från naturen.

Biologisk mångfald kan värderas på olika sätt. Biocentrism och ekocentrism utgår från egenvärdet hos enskilda individer, arter eller ekosystem. Vi ger till exempel den sjungande talgoxen i trädgården eller den gamla eken i parken ett värde utan att de har en direkt påverkan på oss människor. De ska helt enkelt få finnas kvar för sin egen skull. Ett annat sätt att värdera biologisk mångfald är att se på användarvärdet och vilket värde det har för människan. Ekosystemtjänster är ett begrepp som ibland används för att beskriva dessa värden. Ekosystemtjänster inbegriper alla produkter och tjänster som vi nyttjar av ekosystemen och som bidrar till vår ökade välfärd och livskvalitet. Här ges några exempel på värden eller ekosystemtjänster som den biologiska mångfalden förser oss med:

Människans hälsa

Naturen har alltid varit en viktig källa där människan har kunnat finna botemedel och hjälp mot sjukdomar och krämpor. Läkeväxter och medicinska örter har i hög grad hjälpt oss i senare tid och man uppskattar att ungefär sjuttio procent av de mediciner som produceras idag har sitt ursprung i naturen[1]. Många av våra vanligaste huvudvärkstabletter har aktiva ämnen som kommer från växter i vår närmiljö. Men vi har funnit nytta med många andra växter, t.ex. idegranar som botar bröstcancer, fingerborgsblomma som hjärtmedicin, jams-växter som p-piller, indisk ormrot som sänker blodtryck, indisk heliotrop som leukemihämmande, Penicillium-svampar som antibiotika. Upptäckten av ett av dessa naturliga läkemedel har resulterat i Nobelpriset i medicin 2015 och en fantastisk historia[2]:

Tu Youyou är en kinesisk forskare i medicin som 1969 fick i uppdrag av ordföranden i kinesiska kommunistpartiet Mao Zedong att hitta ett botemedel mot malaria. Kina hade soldater med i Vietnamkriget och fler soldater dog av malaria än i strider och det fanns ett stort behov av ett nytt läkemedel mot malaria. Det fanns redan andra läkemedel mot malaria, bl.a. kinin som framställs ur kinaträdets bark, men malariaparasiterna hade utvecklat immunitet och det var inte särskilt effektivt. Tillsammans med Nordvietnam beslöt de därför att starta det hemliga projektet 523 som hade en uppgift att hitta ett nytt botemedel mot malaria. 523 är datumet för beslutet som var den 23 maj. Tu hade kunskap inom traditionell kinesisk medicin och tillsammans med sina tre assistenter började de söka igenom gamla kinesiska recept i jakt efter botemedlet. I en skrift från 400-talet hittade de uppgifter att sommarmalört (Artemisia annua) var ett effektivt läkemedel mot cykliskt återkommande febertoppar, vilket är ett tydligt symptom på malaria. De testade sommarmalörten genom att utvinna extrakt av örten genom kokning. Men vid det första testet hade extraktet ingen effekt mot malaria. De sökte därför vidare och i en skrift från 340-talet hittade de anvisningar att örten skulle läggas i kallt vatten som sedan skulle drickas. De förstod att den aktiva substansen kunde vara känslig för värme och gjorde ett nytt försök där extraktet inte hettades upp. Resultatet av testet på apor och möss var en nästan hundraprocentig effekt mot malaria. Det behövdes även tester på människor och då ställde Tu själv upp som första försöksperson. Hon uppvisade inga biverkningar och de fortsatte testa medlet på malariasjuka skogsarbetare som trettio timmar efter behandlingen var helt friska. Den aktiva substansen i sommarmalört som Tu och hennes kollegor identifierade döptes till artimisinin efter släktnamnet på sommarmalört Artimisia. Idag botar artimisinin tiotals miljoner varje år och det odlas kommersiellt i Asien.

Man bedömer att mellan 50 000 och 70 000 växter används industriellt i medicinskt eller annat syfte[3]. En särskilt hög andel av läkemedlen mot cancer och infektionssjukdomar kommer från växter. Det beror på att växterna själva försvarar sig med kemiska ämnen mot andra organismer. Växternas kemiska försvar har i uppgift att skada andra men inte sig själva, precis så som läkemedlen inom de här sjukdomsområdena fungerar.

Vår omgivande miljö spelar en stor roll för hur vi mår. Trädgårdar, parker och vild natur har en hälsofrämjande effekt som hjälper oss att bibehålla och uppnå psykisk hälsa[4]. Forskare har upptäckt att de som omges av grönskande natur har lägre stressnivåer, och de som dessutom utövar fysisk aktivitet i naturen har en lägre risk att drabbas av psykisk ohälsa7. Det finns också en koppling mellan hur naturen och vi själva mår. Nedskräpade och förstörda naturområden ger oss inte samma positiva hälsofrämjande effekt som friska och rena miljöer.

Mat och dricksvatten

All vår mat är en produkt av den biologiska mångfalden. Vi odlar grödor i jordar som till största delen består av mikroorganismer. Över 70 procent av vad som finns i grönsaksdisken är pollinerade av insekter[5]. Utan bin och andra pollinerare skulle vi själva få pollinera varje enskild blomma för att få det bär eller frukt som vi ofta tar för givet. Även bär som växer naturligt i Sverige, som lingon och blåbär, är i hög grad beroende av att pollineras av insekter. I stora odlingar kan det finnas en brist på naturliga pollinerande insekter och då har man använts sig av bikupor eller humlebon som man placerar ut. I Kalifornien importerar man varje år ungefär 50 000 bikupor med honungsbin från östkusten i USA för att pollinera mandelträden[6]. Man använder en enda sorts bi för detta ändamål – det europeiska honungsbiet Apis mellifera – och det gör att systemet är sårbart mot sjukdomar och infektioner. Under 2015 och 2016 förlorades över 40 procent av alla honungsbin i Kalifornien på grund av angrepp av varroa-kvalstret och det ledde till stora ekonomiska förluster[7]. Även vilda bin minskar kraftigt i Sverige och i världen. Mer än en tredjedel av Sveriges 270 arter av vilda bin är rödlistade och ytterligare 17 arter har försvunnit från Sverige[8]. En starkt bidragande orsak till detta är användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket. Ett bekämpningsmedel som på senare år har debatterats flitigt inom EU är neonikotonoider. Det är en grupp bekämpningsmedel mot insekter som bland annat används i rapsfält. Svenska studier har visat att neonikotonoider påverkar mångfalden av humlor och andra bin väldigt negativt[9]. I sydvästra Kina har det gått så långt att odlarna själva får handpollinera varje blomma på fruktträden eftersom de naturliga pollinatörerna har gått förlorade.

På många håll i Sverige kan vi fortfarande nyttja dricksvatten som har renats genom naturliga processer. Mikroorganismer bryter ned föroreningar, växter tar upp näringsämnen, våtmarkerna bromsar upp vattnet och föroreningar sedimenteras och binds i botten. Detta system förser oss med klart och rent dricksvatten och när det inte fungerar kan det leda till dricksvattenbrist. Detta var något som hände i New York på 1980-talet[10]. New York hämtar större delen av sitt dricksvatten från stora klarvattensjöar med naturligt renat vatten i Catskillbergen. På 1980-talet blev vattenkvalitén allt sämre och orsaken var en alltför hög belastning av områdena kring sjöarna. Skogar i bergen hade avverkats, jordbruksområden hade anlagts vid vattendragen och stugområden och hus hade byggts vid stränderna. Detta medförde att ekosystemen inte längre förmådde rena vattnet i samma utsträckning som tidigare. Det fanns två alternativ för att återfå ett rent dricksvatten. Antingen måste man bygga ett stort reningsverk eller så fick man återställa de förstörda miljöerna. Trots stora protester från markägare och andra som brukade området så valde man det senare alternativet. Restaureringen skedde genom ett samarbete där de berörda fick betalt av staten för att återställa markerna och sköta dem mer hållbart och långsiktigt. I slutändan fick man tillbaka de naturliga miljöerna kring sjöarna och vattnet blev återigen rent och kunde användas som dricksvatten i New York. De som tidigare hade protesterat var nu positiva till hela projektet och kostnaden var betydligt lägre än att bygga och driva ett reningsverk.

Den sjätte massutdöendet och hoten mot biologisk mångfald

Det är normalt att arter uppstår och försvinner. En del arter utvecklas och övergår i nya arter medan andra försvinner helt från sin evolutionära utvecklingslinje. Ofta försvinner arter när det sker en förändring av miljön de lever i. Om förändringen sker tillräckligt långsamt hinner arterna anpassa sig och nya arter uppstår. När förändringen är stor eller sker väldigt snabbt kan istället många arter försvinna. Vid fem tidigare tillfällen under jordens historna har mer än 75 procent av arterna försvunnit under ett massutdöende. Det senaste massutdöende skedde för ungefär 66 miljoner år sedan, då alla stora dinosaurier dog ut efter att en meteorit slog ned på jorden.

Det står nu allt mer klart att vi har inlett det sjätte stora massutdöendet och för första gången under jordens historia har en enda art orsakat detta – människan Homo sapiens. Vi har på kort tid orsakat en dramatisk förändring av många arters livsmiljöer och det har lett till att utdöendetakten för många arter är väldigt mycket högre än normalt. De senaste hundra åren har vi förlorat ungefär 200 arter ryggradsdjur. En normal takt för detta hade varit 10 000 år. Utdöendetakten för ryggradsdjuren är därför hundra gånger snabbare än normalt. Groddjuren har en utdöendetakt som är 200 gånger snabbare än normalt och om ytterligare hundra år uppskattar forskarna att utdöendetakten är 25 000 gånger snabbare. En förhöjd ökning av utdöendetakten har även påvisats för många andra djur- och växtgrupper. WWF:s senaste rapport Living planet 2018 visar att populationsstorlekarna har minskat generellt med 60 procent under de senaste 45 åren[11]. I tropikerna är minskningen ännu större med en minskning på nästan 90 procent. Den senaste IPBES-rapporten visar också att en miljon arter riskerar att dö ut[12]. Människans stora påverkan på sin omgivning har också fått flera forskare att föreslå av vi har gått in i en ny geologisk epok – Antropocen[13] – en tid då vårt behov av energi, mat, vatten och livsrum har lett till att jordens alla ekosystem påverkas.

Fem orsaker bakom det sjätte massutdöendet[14]

1. Arternas livsmiljöer har gått förlorade

Människan har på många olika sätt förändrat arternas livsmiljöer så att de idag har försvunnit eller krympt till små fragment av sin ursprungliga storlek. Detta har naturligtvis haft stor effekt på arterna som lever i dessa miljöer. Tropiska regnskogar är de mest artrika biomen och de sträckte sig tidigare som ett bälte runt hela jorden. Under de senaste 100 åren har de dock krympt till hälften av sin areal.  Varje år avverkas det miljontals hektar av regnskog och inom tio år förväntas vissa tropiska områden ha förlorat 98 procent av sina ursprungliga skogar[15].

2. Överexploatering av arter i form av jakt och fiske

I spåren av människans spridning över jorden kan man följa en våg av utdöenden. Två tredjedelar av Afrikas stora rovdjur har försvunnit under den tid då människan har funnits där. Även i Europa hade vi tidigare en megafauna av stora däggdjur med mammutar, elefanter, hästar, ullhåriga noshörningar, flodhästar, jättehjort, grottbjörn m.fl. Dessa försvann ungefär samtidigt som människan började vandra ut ur Afrika för 50 000 år sedan.

3. Föroreningar

Gifter och skräp kan ha en direkt eller indirekt påverkan på arter eller deras miljö. Oljespill har en direkt påverkan som gör miljön skadlig och obeboelig medan miljögifter kan ha en indirekt påverkan som sänker fertiliteten eller dödar bytesdjuren. Polyklorerade bifenyler (PCB) är en grupp långlivade industrikemikalier som är fettlösliga och lagras i fettvävnad hos djur. Användningen upphörde 1977 men på grund av att de bryts ned långsamt så finns de fortfarande kvar i miljön och orsakar skador hos arter som befinner sig i toppen av näringskedjan, bl.a. människan. Allt mer skräp sköljs ut i våra floder och hav. Idag har 90 procent av alla sjöfåglar plast i sina magar. Om 30 år kommer siffran stiga till 99 procent[16]. Även sköldpaddor, fiskar och marina däggdjur dör i allt större omfattning på grund av plasten som finns i våra hav. Inte ens Marianergraven, den djupaste och kanske mest avlägsna del av jorden, är skonat från vår livsstil. Här har det nu börjats samlats plaster, bland annat engångsartiklar[17]. Med tanke på att vattnet i Marianergraven är kallt och att solljuset inte når ner så kommer det ta väldigt lång tid innan dessa plaster bryts ned.

4. Spridning av invasiva främmande arter och sjukdomar

Främmande arter som etableras i nya områden och som hotar den inhemska floran och faunan benämns som invasiva arter. På öar och andra isolerade områden kan etablering av främmande arter få förödande konsekvenser för den biologiska mångfalden. Här är några exempel:

·       Nilabborre planterades ut av brittiska sportfiskare i Victoriasjön på 1950-talet. Victoriasjön har haft hundratals arter med ciklider som är endemiska, d v s de finns bara där och ingen annanstans. De flesta av dessa ciklider är idag utrotade på grund av nilabborren.

·       1921 vandrade havsnejonöga in i Eriesjön från Ontariosjön genom den nygrävda Wellandkanalen och sedan spred den sig gradvis vidare i alla de stora sjöarna Michigansjön, Huronsjön och Övre sjön. Havsnejonöga är en blodsugande fisk som lever på andra fiskar och spridningen av denna har lett till att många naturliga fiskbestånd i de stora sjöarna har minskat katastrofalt.

·       100 agapaddor planterades in i den australiska delstaten Queensland 1935 för att bekämpa en skalbagge som hotade sockerrörsodlingarna. Agapaddan är en storvuxen och giftig art som inte har några naturliga fiender i Australien. Det har lett till att den har förökat sig okontrollerat och sprider sig söderut över landet och alla ormar, ödlor, krokodiler, dingos och fåglar som försöker äta agapaddorna dör av dess giftighet.

5. Ökade koldioxidnivåer och klimatförändring

Vi pumpar årligen ut 10 miljarder ton kol i jordens system[18]. Effekten av detta blir att många av arternas naturliga miljöer förändras på en relativt kort tid: klimatet förändras och temperaturen blir högre, Arktis blir isfritt under sommarhalvåret och koldioxidnivåerna i haven blir högre. Detta leder sannolikt till att många arter inte hinner anpassa sig och dör ut. Korallreven är de artrikaste områdena i havet och en fjärdedel av allt marint liv är beroende av denna miljö. Korallreven dör om koldioxidnivåerna i haven blir för tillräckligt höga och med dagens takt förväntas det ske inom 100 år[19]. Ett isfritt Arktis kommer inte bara utrota isbjörnarna utan hela djur- och växtlivet i det här området kommer förändras. Forskning visar också att en förändring av klimat i Arktis kommer också påverka klimatet i hela norra halvklotet[20]. Vi kommer få det kallare i Europa och mer extrema väderfenomen som torka, stormar och köldperioder.

Arbete för bevarande av biologisk mångfald

Arbetet för bevarandet av biologisk mångfald har intensifierats under senare år i takt med att behovet har ökat. För ungefär hundra år sedan bildades de första nationalparkerna i Sverige och då fanns en romantisk idé om att stora sammanhängande landskap skulle bevaras i ett oförändrat skick åt efterkommande generationer. Sedan dess har bevarandearbetet allt mer handlat om att skydda hotade arter och deras livsmiljöer och idag finns det flera olika skyddsformer i Sverige, bl.a. naturreservat, biotopskydd, Natura 2000-områden och fridlysning av enskilda växter och djur. När arterna skyddar i sin naturliga livsmiljö benämns detta som in situ-bevarande. Men i vissa fall är arternas populationer så låga eller är deras livsmiljöer inte tillräckligt bra för att de ska kunna leva kvar på längre sikt. Då kan skyddsarbetet istället ske utanför arternas naturliga livsmiljöer med så kallade ex situ-bevarande åtgärder. Stiftelsen Nordens Ark i Bohuslän är ett exempel på en organisation som arbetar med ex situ-bevarande åtgärder. De föder upp utrotningshotade djur genom avel för att sedan sätta ut dessa när deras livsmiljöer är återställda.

Många universitet och högskolor forskar på ämnet biologisk mångfald, exempelvis Centrum för biologisk mångfald på Statens lantbruksuniversitet (SLU) och Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier på Göteborgs universitet. På SLU finns även ArtDatabanken som var femte år tar fram en rödlista som är en lista över de arter i Sverige som har en förhöjd risk att bli utrotade. Rödlistan är ett viktigt instrument för naturvårdsarbetet i Sverige. De naturhistoriska museernas vetenskapliga samlingar av växter och djur är också ett viktigt underlag för hur populationer av djur och växter har förändrats över tiden. Samlingarna har fått en allt viktigare roll i samband med att DNA-tekniken började användas i bevarandearbetet.

På FN:s konferens i Rio 1992 undertecknades Konvention om biologisk mångfald som anses vara det viktigaste dokumentet för bevarandet av biologisk mångfald.  År 2010 antog världens länder en strategisk plan med 20 delmål, de så kallade Aichimålen, som ska främja den biologiska mångfalden. Planen sträcker sig fram till 2020 och just nu pågår utvärderingar och framtagande av en ny strategisk plan som ska antas av världens ledare hösten 2020. År kommer 2020 blir därför ett väldigt viktigt år för den biologiska mångfalden. Då bestäms hur vi ska ändra den negativa trenden av minskningen av biologisk mångfald och hur vi ska undvika ett massutdöende av arter. Även om läget är allvarligt och verkar dystert så är många forskare överens om att det ännu inte är för sent att göra något[21].

Källor

[1] Newman, D. J. & Cragg, G. M. Natural products as sources of new drugs over the last 25 years. Journal of Natural Products 70: 461-477, doi:10.1021/Np068054v (2007).
[2] McKenna P. Nobel prize goes to modest women who beat malaria for China. New Scientist 5 October (2015).
[3] Brahic, C. Biodiversity may yield new ‘blockbuster’ drugs. New Scientist 20 March (2007).
[4] Maas, J., Verheij, R. A., Groenewegen, P. P., de Vries, S. & Spreeuwenberg, P. Green space, urbanity, and health: how strong is the relation? Journal of Epidemiology and Community Health 60: 587 (2006).
[5] Ollerton, J., Winfree, R. & Tarrant, S. How many flowering plants are pollinated by animals? Oikos 120: 321-326
[6] Ferris, J. The mind-boggling math of migratory beekeeping. Scientific American 1 September (2013)
[7] University of Maryland. ”American beekeepers lost 44 percent of bees in 2015-16: Summer losses rival winter losses for the second year running.” ScienceDaily. ScienceDaily, 10 May 2016.
[8] Artdatabanken 2015.
[9] Rundlöf et al. (2015) Seed coating with a neonicotinoid insecticide negatively affects wild bees. Nature 521, 77–80.
[10] Appleton A & Moss D (2012) How New York city kept its dringing water pure – In spite of Hurricane Sandy. Huffpost 2015-05-11
[11] Living Planet report 2018
[12] IPBES. 2019. Global assessment report on biodiversity and ecosystem services of the Intergovernmental Science- Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services. E. S. Brondizio, J. Settele, S. Díaz, and H. T. Ngo (editors). IPBES Secretariat, Bonn, Germany.
[13] Crutcen P.J. (2002) Geology of mankind. Nature 415:23
[14] Salafsky, N. et al. (2008) A standard lexicon for biodiversity conservation: unified classifications of threats and actions. Conservation Biology 22: 897-911
[15] Hughes A.C. (2017) Understanding the drivers of Southeast Asian biodiversity loss. Ecosphere 8(1)

[16] Wilcox, C., Van Sebille, E. & Hardesty, B. D. Threat of plastic pollution to seabirds is global, pervasive, and increasing. Proceedings of the National Academy of Sciences 112: 11899, doi:10.1073/pnas.1502108112 (2015).
[17] Chiba S. et al (2018) Human footprint in the abyss: 30-year records of deep-sea plastic debris. Marine Policy 96:204-212
[18] Le Quéré, C. et al. Global Carbon Budget 2017. Earth Systems Science Data 10, 405-448, doi:10.5194/essd-10-405-2018 (2018).
[19] Hoegh-Guldberg, O. et al. Coral Reefs Under Rapid Climate Change and Ocean Acidification. Science 318: 1737 (2007).
[20] Francis, J., A. & Vavrus, S., J. Evidence for a wavier jet stream in response to rapid Arctic warming. Environmental Research Letters 10, 014005, doi:10.1088/1748-9326/10/1/014005 (2015).
[21] WWF 2018. Living Planet Report 2018: Aiming higher

Material
Biologi / Filosofi / Naturkunskap

Etikanalys – Uppgifter

Detta material hör till artikeln:

Det är inte alltid människor konkret bidrar till att arter minskar i antal genom exempelvis jakt och föroreningar. Ibland sker det indirekt genom att de introducerar invasiva arter, dvs sådana som inte ingår naturligt i ett visst ekosystem, på olika platser i världen. Ett exempel på detta är agapaddan, cane toad, från Hawaii som introducerades i Queensland i Australien på 1930-talet för att den skulle bekämpa en sorts skalbaggar som hotade sockerrörsodlingarna. Då den inte hade några naturliga fiender har den förökat sig explosionsartat och är idag ett stort problem i naturen där. Den är dessutom giftig så alla djur som försöker sig på att äta den dör.

Både i Australien och på Nya Zeeland har man också problem med katter, som först fördes in via skepp från Europa. De är ett stort hot mot många fågel- och ödlearter och på vissa platser har det diskuterats att införa förbud mot att låta tamkatter gå ut och även mot att låta människor skaffa nya katter. Det skulle kunna gå så långt att det kommer förslag på att döda av förvildade katter som ingen tar hand om.

Fundera på om det är någon skillnad på hur vi ser på agapaddor och katter. Skulle den ena kännas lättare att döda än den andra? Varför? Vad påverkar vårt synsätt kring de olika djurarterna?

Utgå ifrån följande tre etiska resonemangsmodeller och diskutera om det vore rätt att döda katter för att rädda de inhemska fågel- och ödlearterna och skapa balans i ekosystemen de ingår i.

1)    Plikt- eller regeletik. Enligt ett plikt- eller regeletiskt synsätt finns det regler för hur man ska handla, och vad som avgör vad som är etiskt rätt och fel i en situation är om man håller sig till reglerna eller inte.

2)    Sinnelagsetik. Enligt sinnelags- eller avsiktsetiken är det tanken som räknas. Oavsett konsekvenserna är en handling etiskt rätt om avsikten var god.

3)    Konsekvensetik. Det som avgör vad som är rätt och fel ur ett konsekvensetiskt perspektiv är vad resultatet av en handling blev. En del av konsekvensetiken är utilitarismen som formulerades av Jeremy Bentham. Den innebär ”största möjlighet lycka åt störst antal människor”.

Tema

MASSKONSUMTION

Material
Hem & konsumentkunskap / Samhällskunskap

Plast – Uppgifter

Detta material hör till artikeln:

Plast är en stor utmaning för framtiden. Olja och naturgas är fortfarande så billiga råvaror att priset för en plastpåse är mycket billigare än en av papper eller sockerrör. Många produkter som vi använder plast till är svåra att producera av andra material än just plast. Men vår överanvändning av plast får stora konsekvenser för vår jord så vi måste hitta lösningar.

Jobba i grupper om 3-5 personer.

1. Ta ett papper och skriv ner allt som ni kommer på att ni under en vanlig dag rör vid och använder som är av plast. Kategorisera era svar: vilka slags saker är vanligast att ni använder? Skulle något eller några av de sakerna realistiskt kunna ersättas av andra material? Varför, varför inte?

2. Fundera individuellt på fem insatser som skulle kunna minska de globala plastutsläppen. Jämför era svar med varandra, finns det någon insats som fler av tror på verkar vara mer effektivt. Hur fördelar sig era förslag enligt följande teman: politik (lagstiftning/förbud), uppfinningar, livsstilsändringar?

3. Kom överens om fem stycken åtgärder som ni i gruppen eller klassen kan genomföra under den närmsta veckan eller månaden för att minska er plastanvändning. Återkoppla efter den utsatta tiden – hur gick det?

Mer om plast: https://www.naturskyddsforeningen.se/plastsanningar?gclid=EAIaIQobChMIiY3OuMeV4QIVBeaaCh1VEQwpEAAYASAAEgLxyfD_BwE

Material
Slöjd

Hållbara material – Uppgifter

Detta material hör till artikeln:

Titta på de fyra plaggen i artikeln ovan.

1. Skulle du kunna tänka dig att bära kläder som är tillverkade av något av materialen ovan? Vilka då och varför, varför inte?

2. Jobba enskilt eller i grupp. Välj ett material som kläder tillverkas av, till exempel bomull, ull, polyester, bambu, akryl, fleece eller tencel. Undersök vilka för- och nackdelar som finns med det materialet. Försök sammanställa minst tre fördelar och tre nackdelar. Frågor att fundera på:

• Är materialet slitstarkt eller går det sönder lätt?
• Kräver det lite eller mycket resurser att tillverka?
• Hur påverkar det miljön när det slängs eller tvättas?
• Är det billigt eller dyrt?
• Är det snyggt eller fult?
• Är det varmt eller svalt?
• Går det att färga?
• Är det bekvämt?

Tips på bra webbsidor där du kan läsa mer om kläder och om olika material:

https://www.sverigeskonsumenter.se/vara-projekt/schysstare-klader/hallbara-materialskolan/
https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/faktablad-vara-klader

Material
Hem & konsumentkunskap / Psykologi

Du är vad du köper – Diskussionsfrågor

Detta material hör till artikeln:
  1. En viktig markör för vår identitet är kläder. Kommer du på några märken som har hög status respektive låg status? Hur kommer det sig att vissa märken betraktas som finare än andra?
  2. Finns det oskrivna regler och normer idag för hur vi ska konsumera, som vi följer? Motivera!
  3. Dömer människor varandra utefter vad de konsumerar? Att det finns ”rätt” och ”fel” sorts konsumtion?
Material
Hem & konsumentkunskap / Samhällskunskap

Kartlägg din konsumtion – Övning

Detta material hör till artikeln:

I den här övningen ska du undersöka dina egna konsumtionsvanor. Det sker i två steg:

a) Gör ett collage över din konsumtion. Vad är det för saker du omger dig med? Vad för slags kläder använder du vanligtvis? Vad äter eller dricker du mycket av? Vad har du för telefon, hörlurar, dator eller annan elektronik? Har du några intressen som behöver saker, exempelvis att du spelar musik eller idrottar?

Försök ordna bilder på sånt du konsumerar. Klipp ut dem och klistra ihop på ett ark. Det går också bra att göra collaget på datorn via ett bildredigeringsprogram. Presentera era collage för varandra gruppeer eller i klassen.

b) Plocka fram ett anteckningsblock eller använd din telefon. Varje gång du köper något – mat, godis, saker, kläder, appar, skins i spel, skriv det! Du behöver inte skriva vad det kostade, det viktiga är att du skriver vad det är för något. Försök göra detta i en vecka. Sammanställ din lista.

Reflektera:

• Vad för saker köpte du mest av?
• Är det något som förvånar dig när du ser din konsumtion så här?
• Vilka av sakerna du köpte hade du länge tänkt att du vill köpa?
• Vilka av sakerna du köpte var spontana inköp?
• Varför köpte du det du gjorde, tror du?
• Finns det något du skulle vilja köpa mer av?
• Finns det något du skulle kunna sluta köpa?

Material
Bild / Media / Samhällskunskap

Reklamanalys – Övning

Detta material hör till artikeln:

För att bättre förstå hur vi påverkas av reklamen som omger oss såväl på internet och i andra medier som ute på stan så kan vi analysera den och utifrån det ha en diskussion.

1. Uppvärmning: Titta på de tre reklambilderna ovan. De försöker få sina produkter att framstå som mer miljövänliga än de egentligen är. Hur då?

2.
Välj en reklamfilm eller en reklambild, vilka som helst men helst nya från vår egen samtid. Denna film eller bild ska nu analyseras i två tydliga steg. Var noga med att strikt hålla dig till ett steg i taget.

a)     Börja med att göra en denotativ beskrivning, dvs en helt objektiv, neutral beskrivning av vad du ser. Följande frågor kan användas, men det går att lägga till ännu fler:

• Vilka personer kan du se? Antal, vuxna/barn osv.

• Hur ser de ut? Kläder, hudfärg, ansiktsuttryck osv.

• Hur är de placerade i förhållande till varandra?

• Från vilken vinkel är bilden tagen/filmen filmad, ser vi tex människorna uppifrån eller nedifrån?

• Vilka färger kan du se?

• Hur är ljuset i, varmt eller kallt, och hur är det riktat mot personerna och föremålen på bilden?

• Vilken miljö ser du, tex stad, natur?

• Vilka byggnader finns? Är det växter eller annan miljö runtomkring?

• Finns det någon text/tal? Vad sägs i så fall? Typsnitt, storlek, placering, dialekt, brytning osv.

b)    Nästa steg är att gå över till att göra en konnotativ beskrivning, dvs en subjektiv beskrivning av hur reklamen upplevs och vilka känslor den väcker. Följande frågor kan användas, men det går att lägga till ännu fler:

• Hur ser människorna ut att må? Hur syns det?

• Vilka känslor förmedlas av ljuset?

• Vilka känslor väcks av miljön i reklamen?

• Vad försöker reklammakarna sälja och varför?

• Vilken stil har människorna och miljön? Vad säger det om det som säljs?

• Vilket/vilka budskap försöker man förmedla med denna reklam?

• Vad säger texten/talet? Bidrar det till att förstärka budskapet?

• Vilka är målgruppen för den här reklamen och hur syns det?

• Påminner reklamen och det som förmedlas och säljs i den om något annat? Vad och varför?

• Försöker reklamen få något att framstå som miljövänligt?

c)     Som ett sista steg för att fördjupa analysen kan man gå vidare med att också försöka sätta reklamen i ett större sammanhang genom att diskutera vad den säger om vår samtid. Vilka trender går att urskilja? Mode, livsstil, miljötänk osv. Skulle samma reklam ha kunnat göras för bara två år sedan? För tio år sedan eller mer? Säger den något om platsen där den finns? Är den specifik för ett visst land? I så fall varför?

Material
Media / Samhällskunskap

Reklamslogans – Övning

Detta material hör till artikeln:

En slogan är en mening eller ett utryck som gör reklam för något. Ofta är de starkt förknippade med ett företag, varumärke eller en produkt. Det finns reklamslogans som har blivit så kända att de lever kvar i språket, ibland till och med efter att reklamen den hörde till har slutat vara aktuell.

Jobba gärna i en grupp med minst tre personer för de tre första stegen.

a) Utan att söka på det, försök komma på så många reklamslogans som möjligt som du redan känner till. Vilken typ av reklam kommer de ifrån? Vad ger de för associationer? Varför kan ni just dessa? Var har ni sett dem förut?

b) Sök efter flera befintliga reklamslogans. På vilket sätt hänger de ihop med produkten det görs reklam för? Hur tror ni de tänkte de när de kom på den? Vill de sälja något mer än själva produkten och i så fall vad (livsstil osv)?

c) Försök att skapa några egna reklamslogans till en produkt ni i gruppen är intresserade av. Gör helst minst två för samma produkt. Fundera på vad ni vill förmedla för känsla. Vilken är er målgrupp? Anpassa språket efter vad ni vill förmedla och till vem. Tänk på att det bör vara kort och koncist och lätt att komma ihåg.

d) En och en: Skriv en detaljerad beskrivning av hur ni tänkte när ni skapade era slogans. Förklara vilken målgruppen är, vad ni vill förmedla och hur ni tänkte när ni valde just de orden ni gjorde. Jämför och fundera på vilken slogan just du tycker fungerar mest och förklara varför.

Material
Samhällskunskap

Företags sociala ansvar – Övning

Detta material hör till artikeln:

CSR står för Corporate Social Responsibility eller på svenska – företags sociala ansvar. Att företag tar ett socialt ansvar har blivit allt viktigare för många företag. Framför allt för att många konsumenter vill och kräver att företag tänker och agerar in hållbarhet i sin affärsmodell. Men också på grund av en ökande medvetenhet hos företagen att ta ansvar för både människor och miljö. Ibland blir tyvärr detta ansvarstagande inte mer än ett försök att dölja vissa mindre hållbara delar av sin verksamhet, så kallad ”green washing”.

Jobba i grupp om 3- 5 elever.

a) Sök på nätet efter några större företags CSR-arbete eller Hållbarhetsvision. Har de ingen på sin webbsida så mejla och be att få den skickad. Undersök:
• Vad försöker de uppnå? Gäller det miljö, människor, samhället?
• Hur försöker de uppnå det?
• Hur väl har de lyckats?
• Verkar det trovärdigt och genomtänkt?

b) Försök att hitta bra exempel på misstänkt greenwashing. Det vill säga att företag ger sken av att ta ansvar för miljön och människor, men gör samtidigt saker som är skadliga. När ni har hittat ett företag som säger en sak i sitt CSR-arbete men agerar på ett helt annat sätt så skriv ett brev och fråga varför. Var saklig och tydlig i ert brev och använd en god ton.

Material
Historia / Samhällskunskap

Konsumtionens historia – Fördjupningstext – Uppgifter

Detta material hör till artikeln:
  1. Vad menas med att vi lever i ett konsumtionssamhälle?
  2. Vad innebär begreppet ”konsumtionsmedborgare”?
  3. Beskriv övergången till det moderna konsumtionsamhället. Vad bidrog till att det blev så?
  4. Vilka möjligheter har vi som konsumtionsmedborgare att påverka samhället?
  5. Om vi tänker att det finns två sätt att påverka samhället och världen på; antingen genom de val vi gör när vi konsumerar och genom att delta i demokratin. Vilka möjligheter erbjuder respektive sätt? Vad kan vi påverka genom vår konsumtion som vi inte kan påverka genom vår demokrati, och vice versa?
Material
Historia / Samhällskunskap

Konsumtionens historia – Fördjupningstext

Detta material hör till artikeln:

Konsumtion betyder förbruka eller använda. Konsumtion har en direkt relation till vår värld genom att de varor vi köper innebär att vi förbrukar eller använder oss av de naturresurser som finns runt omkring oss.

En person som levde i Sverige innan 1800-talet producerade mycket av det den konsumerade själv och bytte till sig annat. I takt med att människor under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet i högre grad började arbeta i utbyte mot en lön i pengar bröts relationen mellan det man producerade och det man konsumerade. Arbetaren var inte längre bunden att konsumera det som producerades på den gård man arbetade på eller i ens närområde.

Under det tidiga 1900-talet satte massproduktionen av varor igång. Det medförde att priserna sjönk. Det skapade en möjlighet för fler att konsumera utöver det mest nödvändiga. Efter andra världskriget ökade takten på konsumtionen ytterligare. Sverige och många andra länder började röra sig mot vad som har kallats ett konsumtionssamhälle.

Konsumtionssamhället innebär bland annat att det idag är vår konsumtion av varor och tjänster som i stor grad driver på den ekonomiska tillväxten snarare än produktionen. Genom lönearbete arbetar vi ihop pengar som vi sen kan använda för att köpa saker och upplevelser vilket i sin tur ökar produktionen. En konsumtion som också ökas genom marknadsföring och genom att vi jämför oss med våra medmänniskor.

Så har det inte alltid varit och så är det inte överallt. I ett samhälle som inte bygger på lönearbete kan produktionen och konsumtionen ske av samma person, det vill säga att du till exempel odlar din egen mat och syr dina egna kläder. Det kan också vara så att de två sfärerna är sammanlänkade på en lokal marknad där du exempelvis byter egenodlade morötter mot vete till brödbakning direkt utan att du först omvandlar varorna till pengar.

Idag är produktion och konsumtion på de flesta håll i stort sett åtskild och utspridd över hela världen. Dina kläder är kanske gjorda av bomull från USA som vävts till tyg i Indien sen sytts i Bangladesh och till sist sålts till dig i Tyskland när du var där på semester. Transportsektorns och kommunikationens effektivisering genom stora fraktfartyg, ett stort vägnät och digital kommunikation har gjort det möjligt för företag att flytta sin produktion till områden där arbete är billigt och där lagstiftningen gynnar dem för att kunna sänka priserna på det du köper och öka sina vinster. Det betyder att du, genom det du handlar och gör, är intimt sammankopplad med hela världen. En sammankoppling som innebär att du är del i både positiva processer som arbetstillfällen och möjlighet till försörjning men troligtvis även negativa i form av miljöpåverkan och sociala orättvisor.

Din konsumtion driver på dessa processer men kan också påverka och kanske förändra dem. Eftersom konsumtionen är en så viktig del i dagens samhälle har vissa menat att vi rör oss mot att bli ”konsumtionsmedborgare”. Det innebär att vi genom aktiva konsumtionsval kan påverka vår värld.

Material
Hem & konsumentkunskap / Historia

Generationsintervju – Övning

Detta material hör till artikeln:

I den här övningen ska du intervjua en person som är född på 1900-talet. Ju äldre personen är desto bättre. Försök ta reda på hur personen konsumerade när hen var lika gammal som dig. Förslag på frågor:

• Fanns det några slags butiker då som inte finns idag?

• Fanns det fler eller färre slags varor i butikerna än vad som finns idag?

• Gick det att köpa saker som kom ifrån andra länder? Vad var det för saker?

• Var det något som var dyrare eller billigare på den tiden?

• Gick det att beställa hem saker? Hur gick det till i så fall?

• Var reklamen annorlunda då jämfört med idag? Hur då?

• Hur ofta köpte du saker? Vad köpte du mycket av?

Det går naturligtvis bra om du hittar på egna frågor.

Sammanställ svaren. Avsluta med att skriva en jämförelse – vad är de stora skillnaderna och likheterna mellan då och idag? Är det något som har förändrats?

Material
Historia / Samhällskunskap

Konsumtion – Film – Diskussionsfrågor

Detta material hör till artikeln:

Titta på filmen om konsumtion i artikeln ovan.

  1. Vad är filmens huvudbudskap?
  2. I filmen säger berättaren att alla människor i världen är sammanvävda, att vi hänger ihop. På vilka sätt hänger vi ihop? Kommer du på fler sätt än de som nämns i filmen?
  3. I filmen sägs det att hur du lever ditt liv får konsekvenser för andra. På vilka sätt kan din konsumtion påverka andra människor och vår planet?
  4. I filmen sägs “Många behöver konsumera mindre för att inte skada miljön, andra skulle behöva konsumera mer för att få ett drägligare liv.” Vad innebär det? Vilka tror du åsyftas? Vad innebär det att få ett drägligare liv?