1. En religion är en livsåskådning, men en livsåskådning behöver inte vara en religion. En livsåskådning innebär ju helt enkelt ett sätt att se på livet och hur det bör levas. Välj ut två av de stora religionerna i världen idag som inte är besläktade med varandra, till exempel hinduism och islam, och ta reda på vad de säger om vad det innebär att leva ett gott liv och att vara en god människa; helt enkelt vad meningen med livet är.Välj sedan ut minst en icke-religiös livsåskådning, till exempel humanismen, och gör samma sak.Avsluta med att jämföra de tre med varandra. Hur skiljer sig de två religionerna från varandra? Vad har de gemensamt? Vad är likheterna och skillnaderna mellan religionerna och den icke-religiösa livsåskådningen? Vilka är mest lika? Mest olika? Varför tror du att det är så?
2. I religionerna ingår oftast en skapelseberättelse eller liknande myt för att förklara livets uppkomst och ge svar på de grundläggande frågor vi människor alltid har brottats med; hur kom vi hit? varför är vi här? varför måste vi dö? och vad händer efter döden?  Svar på dessa frågor går även att finna inom vetenskapen, t.ex i Charles Darwins evolutionsteori.

   Fundera på hur dessa olika synsätt skiljer sig åt respektive liknar varandra och gör en kort allmän jämförelse. Vad det gäller den mer specifika frågan om synen på människans relation med naturen, hållbar utveckling och miljöfrågan, vilket synsätt skulle du säga mest gynnar miljön och naturen i det långa loppet? Argumentera för din sak och ge tydliga exempel tagna från minst en skapelseberättelse och ett naturvetenskapligt perspektiv för att stödja din tes.

3. Hur skulle Sverige förändras om ”buen vivir”-principerna skrevs in i vår grundlag precis som i länderna i Sydamerika?
4. Formulera din egen livsfilosofi. Vad innebär ”ett gott liv” för dig? Försök också att ge svar på frågorna: hur kom vi hit? varför är vi här? varför måste vi dö? och vad händer efter döden?  Slutligen, analysera din filosofi och jämför den med de etablerade religionerna och naturvetenskapen. Vilken/vilka är den mest lik?

Sedna och Potlatch

Av Martin Schultz, intendent för nordamerika på Etnografiska  museet i Stockholm

Sedna har många olika namn men återfinns över hela det arktiska området, från Grönland till Alaska och till och med i en liten del av östligaste Sibirien. Hon är en havsgudinna som dyrkas av inuiterna. Det finns olika varianter av myten, men i en av dom sägs det att hon var en vacker ung kvinna med långt hår som hade många unga män som ville gifta sig med henne. Hon vägrade tills en dag när en bra jägare kom och hon gifte sig med honom och flyttade till hans hem. Han behandlade dock henne illa och hon bad sin pappa att komma och rädda henne. När de två flydde med båt fick mannen reda på det och skickade en storm över dem. Pappan blev rädd att de skulle sjunka och kastade Sedna överbord, eftersom han ändå tyckte att det var hennes fel. Hon försökte hålla sig kvar i båtens reling så pappan skar av hennes fingrar som då förvandlades till havsdjuren. Sedna sjönk ner i havet och hennes ben blev till en valstjärtfena. På så sätt blev hon havets och bytesdjurens gudinna.

Den delen av Skandinavien som ligger norr om Polcirkeln har stora skogar medan den arktiska delen av Nordamerika är mycket mer ofruktbar och har ett hårdare klimat. Stora landlevande djur, som till exempel caribou, en nordamerikansk ren, flyttar sig efter årstiderna så de inuitiska jägarna har valt att främst hålla sig vid havet och den omväxlande och tillgängliga faunan där. Både valar, till exempel grönlandsval, vitval och narval samt olika sorters sälar, valross och fisk och sjöfågel jagas med båt. På vintern fångas säl och fisk genom hål borrade i isen i frusna sjöar och hav.

Matbrist förklarades genom att man sa att Sedna var missnöjd med människornas beteende och att bytesdjuren hade fastnat i hennes långa hår och att man därför inte kunde hitta dem. Människornas fel och brister behövde rättas till. En shaman, en rituell expert, blev därför tvungen att låta en av sina två själar lämna kroppen och dyka ner till hennes hem i havet och kamma hennes hår och på så sätt blidka henne och släppa lös djuren. Detta återställde balansen och gav god jakt igen.

De lokala levnadssätten och jakten på föda har försvårats på grund av den storskaliga valjakten som bedrivits av européer sedan tidigt i modern historia. Det har bidragit till en minskning i antal och att de närmar sig utrotning. Idag godkänner följande länder kommersiell valjakt; Kanada, Färöarna, Grönland, Island, Indonesien, Japan, Norge, Ryssland, Sydkorea, USA och Saint Vincent och Grenadinerna.

Idag lever människorna i de arktiska regionerna av Nordamerika fortfarande i stort sett på vad landet ger. Den lokala maten kallas ”country food”. Det finns dock snabbköp även där och en av de lokala delikatesserna är idag ”muktuk”, frusen valhud och späck med soja. Det på grund av miljöförändringarna uppvärmda havet gör att nya arter hittar till de arktiska kusterna, till exempel maneter. Dessa för med sig nya utmaningar och som en följd av kristendomens inträde finns inte heller längre några shamaner kvar som kan ”kamma” Sednas hår.

Potlatch

På den amerikanska nordvästkusten, från Alaska ner till Washington och Oregon, möts Stilla havet och delar av den amerikanska bergskedjan Cordillera (med Rocky Mountains som sin mest kända del). De höga bergen hjälper till att skydda mot den extrema kylan och de varma havsströmmarna bidrar till milda temperaturer och hög luftfuktighet. Hela området är täckt av skogar som utgör den största tempererade regnskogen i världen. På grund av geografin i området har kulturerna som vuxit fram där byggt sina byar vid havet och levt i samklang med det. Vissa grupper var aktiva valjägare, andra tog hand om ilandflutna djur på stränderna, men all sorts marint liv togs tillvara, inklusive kelp, en sorts alg.

I denna bördiga region, rik på både landlevande och marina resurser, har en annan tradition kring förhållandet mellan människa och natur vuxit fram. Potlatch kallas de fester där folk från olika stammar möttes för att överföra ledarskap, komma ihåg sina döda, namnge barn och för giftermål. Här överfördes också användanderätten för landområden, i detta ingår sådant som fiskerättigheterna eller rätten att använda en strand rik på musslor. Med dessa rättigheter kom skyldigheter som syftar till att upprätthålla balansen i hela systemet. Eftersom inget skriftsystem fanns före européernas ankomst bevarades traditionen helt enkelt genom att de som hade varit med kunde dela minnena med andra. Potlatch beskrivs ibland som en ”gåvoceremoni” men det är egentligen så mycket mer än så. Eftersom det ingick i ritualen att förstöra saker (till exempel mat och kläder, men också arbetskraft i form av slavar som dödades), förbjöds det enligt lag i Kanada 1884. Förstörandet av saker var ett sätt att visa rikedom. Antropologer under 1900-talets första hälft beskrev detta som ett perverterat system eftersom det inte passade in i deras egen världsuppfattning. Det som ofta inte nämndes var att sjukdomarna som européerna förde med sig dödade upp till 90% av lokalbefolkningen. Rätten att bära vissa regalier, och med den även kravet på att ta väl hand om föremålen, överfördes vid Potlatch-ceremonierna. Därför medförde de oväntade dödsfallen av en så stor del av befolkningen, och därmed de som bar på kunskapen, aldrig förut skådade utmaningar. Hela byar förstördes och plundrades på föremål av européer som ville dokumentera den ”utdöende rasen” och visa upp dem i sina museum eller samlingar. Det som betraktades som oanvändbart förstördes. Att förstöra istället för att samla på sig rikedomar passade inte in i den euroamerikanska världsbilden. Inte förrän 1951 ändrades lagen igen och förbudet togs bort.

Potlatch-fester hade en officiell prägel och kan inte jämföras med till exempel en europeisk bankett. Potlatch kommer från Chinookspråkets ord för ”gåva” eller ”att ge bort”. De följer satta regler och används i olika syften. Ett är att överföra landrättigheter, inklusive rätten att använda resurserna. Med detta kommer skyldigheter. Ägaren är en del av ett samhälle och samhället bör också tjäna på detta. Oavsett så måste man undvika överanvändning för att säkerställa framtida tillgångar.

Utöver all påverkan utifrån och att européerna grundlade städer och byar längs hela den nordvästra kusten, så måste ursprungsbefolkningen nu möta nya utmaningar. Till exempel effekterna av Fukushima, kärnkraftverket som havererade till följd av en jordbävning i Japan 2011,  som nådde kusten och påverkade laxen som migrerar mellan Stilla havet och vattendragen längs hela kusten. Men miljöförändringarna sträcker sig ännu längre än så. Global uppvärmning och överfisket av våra hav ger stora effekter på livet i havet. Djuren närmast kusten är just nu minst påverkade, men de ute i havet stöter hela tiden på nya problem. Valjakten ledde ju nästan till utrotning av de stora valarna, men när de nu börjar återhämta sig lite svälter andra, som till exempel späckhuggaren, ihjäl i vissa områden. Tidningarna skrev så sent som i april 2019 om vilken oerhörd påverkan överfisket, nedskräpningen av haven och människornas resande på vattnet har på miljön, bland annat längs kusten utanför staten Washington. Flera grupper av ursprungsbefolkningar där har startat nya rörelser för att skydda det marina livet. Men då detta kanske hjälper på kort sikt, fokuserar det bara på konsekvenserna men når inte de bakomliggande orsakerna.

Källor:

https://open.library.ubc.ca/cIRcle/collections/ubctheses/831/items/1.0098161

https://www.gov.nu.ca/sites/default/files/Sealing%20Magazine_ENG.pdf

https://archive.org/details/in.ernet.dli.2015.173494/page/n4/mode/2up/search/eskimo+legends+sedna?q=eskimo+legends+sedna

https://anthrosource.onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.1525/aa.1938.40.3.02a00010

https://tspace.library.utoronto.ca/bitstream/1807/42997/1/Knight_Emma_L_201311_Mmst_thesis.pdf

https://is.muni.cz/el/1423/podzim2011/SAN301/um/potlatch_gail_ringel.pdf

https://docplayer.se/24393979-U-rfolk-pa-nordvastkusten-tema-kultur-och-miljo-nr-urfolk-nr.html

Läs texten om Sedna och Potlatch.

1. Jämför de två synsätten på naturen i Sedna-myten och i Potlatchceremonierna. Vilka likheter respektive olikheter finns?
2. Jämför Sedna-myten med en valfri svensk myt (exempelvis från fornnordisk mytologi) och en annan (till exempel från de grekiska eller egyptiska mytologierna eller från en ursprungsbefolkning i en annan del av världen, exempelvis aboriginerna i Australien) som på något sätt handlar om naturen. Titta på hur de skiljer sig och vad de har gemensamt. Beskriv. Kolla upp de geografiska förutsättningarna och klimatet i de olika områdena och fundera på hur detta har påverkat mytens utformning. På vilket sätt avspeglas detta i mytens sätt att beskriva människans relation med naturen i de olika delarna av världen?
3. Om du fick fria händer att skapa en modern myt som beskriver människans relation med naturen idag utifrån de utmaningar vi ser och den värld vi lever i, hur skulle den se ut? Beskriv så målande du kan, och tänk på att myter är till för att hjälpa oss förstå vår värld och vår relation till den.

Titta på filmen med Emma Öhrwall.

1. I filmen säger Emma att vi lever i ett överflöd. Håller du med? Har vi ett överflöd av allt eller av vissa saker? Motivera!
2. Idag har vi bibliotek för att dela på böcker. Skulle det fungera att ha bibliotek för andra saker än böcker? Vilka slags saker skulle fungera bra att dela på, vad skulle fungera mindre bra?
3. I filmen säger Emma ”Därför skulle jag vilja utmana dig att gå från att vara en passiv konsument till att bli en aktiv deltagare.” Vad innebär det tror du?
4. Vad skulle du kunna tänka dig att dela med andra i familjen, i skolan och i samhället?
5. Vilka för- och nackdelar ur ett hållbarhetsperspektiv kan du se om fler människor börjar dela på saker?
6. I filmen berättar Emma om Smartakartan.se som är ett sätt för människor att hitta sätt att dela på saker och tjänster. Känner du till några initiativ som har tagits där du bor? Vad skulle du vilja skapa för initiativ? Skriv till oss och berätta! Vår mejladress är: skolinfo@varldskulturmuseet.se.

Denna övning bygger på att ni gör en överenskommelse i klassen. Om det är något ni behöver tillfälligt under två veckors tid ska du istället låna, låna ut eller byta. Istället för att köpa det du behöver ska du be att få låna av någon som redan har en liknande sak. Du kan även erbjuda att låna ut något som du redan har eller erbjuda en sak i utbyte mot något annat.

Tänk i första hand på saker som du verkligen känner att du vill köpa. Fundera på hur du kan få den saken genom att låna eller byta. Det blir extra intressant om du frågar personer som inte är din familj eller dina närmsta vänner.

Efter att du lånat, lånat ut eller bytt en sak med någon ska du skriva en reflekterande text. Frågor att fundera på:

• Hur kändes det?

• Hur påverkades dina relationer?

• Kan du tänka dig att fortsätta göra på detta sätt framöver? Motivera!

Titta på filmen med Alf Hornborg.

Att vi kan byta varor och tjänster med varandra genom pengar är en grundläggande idé i vårt samhälle. Men om vi ska bygga en mer hållbar framtid så kanske vi måste ifrågasätta grundläggande överenskommelser för att komma framåt.

1. Alf Hornborg gör en parallell till spelet Monopol.  Vad vill han säga med det tror du?
2. Alf föreslår att vi borde ha två slags pengar. Vad tror ni om den idén?
3. Skulle vårt samhälle fungera utan pengar?
4. Fundera över för- och nackdelar om samhället inte använde pengar. Kan ni se alternativ som skulle leda till mindre rovdrift på naturen?

Titta på filmen med Mattias Goldmann.

1. Mattias Goldmann anger tre skäl till att mänskligheten kommer vinna klimatkampen och lyckas hejda klimatförändringarna. Vilka är hans tre skäl? Kommer du på fler skäl för att vi kommer klara det?
2. Mattias Goldmann nämner telefonen som ett exempel på en uppfinning som blivit mer klimatsmart. Kommer du på fler exempel på teknik som blivit mer miljövänlig idag än hur de var för 10, 20, 50 eller 100 år sedan? Motivera!
3. Mattias Goldmann är optimistisk över att tekniken kan bidra till en mer klimatsmart framtid. Räcker det eller måste andra åtgärder också vidtas för att vi ska klara av det? Motivera!

Mattias Goldmann pratar om klimatförändringarna och presenterar tekniken som en lösning i filmklippet ovan. Nu är det din tur!

Välj ett miljöproblem och fundera ut en tänkbar teknisk lösning.  Börja med att förklara vad problemet är. Beskriv din tekniska lösning så tydligt som möjligt. Spela in ett filmklipp på max 3 minuter där du presenterar ditt förslag.

Året är 2050.

Världens stora miljöproblem har löst sig – klimatförändringarna har hejdats, all plast ur haven har rensats, skövlingarna av världens regnskogar har avtagit, inga djurarter är längre hotade av människans påverkan. Samtidigt lever fler människor än någonsin på jorden. Världen är grön och hållbar.

Hur gick vi tillväga? Hur nådde vi hit? Vilka förändringar genomfördes? Vem genomförde dem; politiker, företag, befolkningen?

Ett tips är att fokusera på hur ett område i taget förändrades, exempelvis:

• Mat
• Resor
• Kläder
• Boende

1. Vad innebär traditionen ”En skål, en sked”?
2. Vad menas med att en resurs är gemensam? Ge ett par exempel på gemensamma resurser.
3. Vilken slags resurs försökte ”En skål, en sked” skydda? Varför då?
4. Hur förändrades ursprungsbefolkningens sätt att leva av att européerna anlände till Nordamerika? Beskriv minst tre förändringar!
5. Vad finns det för fördelar och nackdelar med traditionen ”En skål, en sked”? Motivera!
6. Vilka gemensamma resurser som delas av människor är idag hotade?